Å när krittera vart sjuka, så skulle en kasta en såstång över dom så vart di bra.
Häxhästen har sitt tillhåll i sjöar och åar. Den är kritvit till färgen men rödaktiga ögon och har bara tre ben. Folk som äro ute och gå komma oförhappandandes få se den men går man med avsikt at att få se den misslyckas det. I hästskepnad visar den sig var sjunde torsdag och betar på å eller sjöstränderna. Andra tider kan bäckhästen visa sig i skepnad av en kalv för eller annat husdjur, eller också i människogestalt som necken.
För länge sedan i tiden, brukade folk som hade kreatur, på Lussenatten binda en krans av lingonris och vita evighetsblommor. Kransen hängdes över ladugårdsdörren i det man sade. "Vi bringa dig en krans, Du lagår'ns vita fru Lussia, Att vara djur mä dräktiga bliva. Och mycken tur och lycka, du oss månde giva." Den som gjorde detta hade även med sig en påse som innehôll saker som skydda mot trolldom och förgörelse. Påsen lades under golvet i ladugarden, och när den dit lades skulle man säga: "Så sant som denna påsen lägges här / Skall mina djur frodas och växa Och här in skall varken komma troll eller häxa." Berättaren har hört ovanstående av gammalt folk i Öster- götland. och de sade att seden ej förekommit på de senaste hundra åren.
Gården Högrödjan i Stora Åby kallas vanligen Kyrkbacken. Där finns en rund stensättning, och det sägs att kyrkan skulle ha byggts där. Ja, det lär inte ha varit någon kristen kyrka utan en mycket äldre. Hur det nu var, så rev trollen ner allt som byggdes. Folket tröttnade på att bygga och se allt ligga i en enda hög varje morgon. Den där stensättningen som fanns är det inte mycket kvar av. Det kanske bara var inhägnaden kring kyrkan.