Örs, Dalsland
Vårhalvåret samt läkekonst. Bota ormbett. Kloka gubben Simon Eriksson. Påskbrev original.
Åmål den 10/6 1932.
Västsvenska Folkminnesarkivet
Göteborg.
Till svar å värd. av den 7/6 meddelas. Fru Sundqvists
uppteckning är nog vilseledande. Sagesman är fru Matilda
Klarèn, 76 år gl., född i Ör, Dal, gården Hagen och sol-
torpet Byremossen. Berättelsen har hon i minnet från sin
far, soldat Carl Rudberg, att i hans ungdom, sålunda för
omkring 100 år sedan, kom ynglingar långväga ifrån som
under vintrarna sökte sig arbete med körslor av järn från
järnvågen i Åmål till Vänersborg. Dessa skulle en vår
stannat någon tid i Ör och anordnat en dylik lek. De
hade ock omtalat att samma lek av dem uppförts i Tjuveda-
len, strax norr om Åmål. / Här har jag talat med åldring-
ar i Tjuvedalen, men ingen känner något därom/. Den le-
ken har ingen rot inom Dal. På förfrågan kunde hon ej
minnas om fadern nämnde att dylika spel
efteråt uppfördes av ortens ungdom.
Fru K. berättade om sin morbror, en klok gubbe,
som bodde på ett torp inpå Kroppefjäll. Berättelsen bi-
/
Lägges.
Med utmärkt högaktning,
AndLinder
/
Berättat av fru Matilda Klarèn, 76 år, Åmål.
född i Ör, Dal.
Bota ormbett.
Kloka gubben Simon Eriksson, Stränge /-?/ K roppefjäll, Ör.
Vid 18 års ålder blev jag ombedd av en granne att följa hans 4 år
gl. dotter, som bitits av en huggorm, till Morbror. Han klädde av
flickan och smorde in hela kroppen med svinister, som lukta illa.
Under tiden sa han: ”Slänge-Buse, du som stack, du ska dö, men icke
henne som du stack.”
Efteråt bjöds på kaffe och under uppehållet kunde vi se att
svulnaden sjönk och flickans plågor ble mindre. Dan efter gick flickan.
--------------------------------
Vådeld släckte han genom att gå runt elden mumlande något, som
jag ej fick veta.
Sensträckning genom att smörja med sitt ister och läste en
ramsa.
-----------------------------
Min morbror erbjöd sig att lära mig sin konst, men jag vågade ej,
/
då folk ansåg hans arbete som svår synd och hans illaluktande ister
skrämde mig.
AndLinder
/
följ med mig min lilla
jag reser nu bort
Och tag inte illa att jag är så kort
åt Blåkulla skall ju nu ställa min färd
och om du nu med mig vill hänga
så skall du det få, vet den resan är värd
en hiskelig mängde med Pänga
ja där ä så roligt å muntert å hett
där äter vi tåsserna stekta i fett
å dansar å väsnas å leker
Blåkulla i år
Caijsa Varje hufvud
utan öron
/
Mamsell G Wittrock
från
Ekholmen