Transkriberad uppteckning

Beskrivning av åkerns beredning med gödsling. Terminologi. T.ex. "Tvare ner gödsla". Potatissättning. Ett par redskap man använde var klysharv och mullstock. Beskrivning. man sådde i fåror i stället för att harva ner. Bl.a. korn och ärter. Myllades ner. Bara lite jord över korn och havre. Svedjebruk har ej funnits under senare tid, beskriver det. Att sila mjölk var fruntimmersgöra, beskriver. Även kärning av smör. Vid brännvinsbränning tog de säd, blötte den och satte den jäsning. Kokade den. I Mellangården Högtomta fanns ett litet bränneri med brännvinspanna. Det huset revs för 25 år sedan. Ölbrygd gjordes på gårdarna. Fruntimren hade hand om dem. Det var sträng uppdelning mellan karl- och kvinnogöra. Kvinnorna skulle mjölka, sköta lagård och kor, vattna och fodra, ge svin och får. De hade bystämma. Man nämner storskiftet och lantmäteri. Gödsling av jorden. Gödseln kördes ut med en sk. dyngskråv. Breddes ut på åkern. Körde man ut den på vintern lade man upp en kompost av den. På sommaren efter höskörden. Körde ner med årder. Harvade en gång och sådde. Man odlade råg i Högtomta. Höstvete bara en gång. Det var annars för surt i marken att odla spannmål. Rötterna drogs upp att tjälen på våren. Höstråg bättre än vårråg. Havren lyckades bra ibland om ej torkan tog den. Om älgjakter han varit med om. Man följde efter en älgtjur från kärret vid Svärtegölen. Älgen gick tvärs över en å och in i Långbråteskogen. Även ko och kalv försvann. Man kunde ej skjuta dem. Om jakt och jaktbestämmelser. Förr gick man lite var som helst och jagade. Markägarna fick en viss del av kött från de djur som sköts på deras ägor. Särskilda jakttider. När det gällde älg ändrades tiden från okt. till sept. Har och fågel fr.o.m. aug. Jaktvård fanns ej. Det fanns mycket vilt och man sköt mycket. Det var tjäder, orre och järpe. Hare, rådjur och älg. Sköt 17 harar ett år på Högtomtas marker. Svensk hare, ej tysk. Om vargar. Morföräldrarna bodde på Sätra ägor. De hade torpet Tjursbo. En varg tog en get för dem. Han bar den ett långt stycke. Grannar sprang ifatt vargen, som lämnade geten. Vargarna har försvunnit därifrån för längesedan. Gyllencreutz i Sörbo var jägmästare. Sonen var doktor i Boxholm. - Jägmästaren avvisade vargarna med ett skott på natten. Så de försvann därifrån. Han sköt ingen av vargarna utan sköt bara i luften. så långt det skottet hördes skulle ingen varg våga komma fram. Hur man fångade varg. Om jakt och fångst av vilda djur. Skjutvapen vid jakt. Först användes mynningsladdare. Sedan kom bakladdare. Därefter kulgevär. I en mynningsladdare läggs krutet i först med papper över, osv. Krutet ska vara i cylindern, sedan knallhatten på det. Väta kunde hindra att det small. Hundar vid jakt. Älgen på 1800-talet. På Fagerhults ägor såg man de första älgarna. De kom dit kring 1910. Namn på fler platser där man först såg dem. Bl.a. allmäningen i Tjärstad. De sökte sig dit där det fanns något att äta. Älgstammen växte. IA i Fagerhult var den förste som sköt älgar, 2 st. Men flintlåsebössorna man först hade kunde ej användas vid älgjakt. Skålhornsälgar och älgar med trinda horn. EG berättar jakthistorier om älgjakt. Först i Lindesfall där de gick ut i drev. Man sköt en älgtjur som föll i en vattenpöl med huvudet ovan vattnet. - Även andra gången var det vid drevjakt. Älgen slant och föll i ett dike där man sedan sköt den. - En älgko kom i en stor mosse. Vände och gick rakt genom drevet. Fortsatte och försvann. Följde spåret. Stod i skydd av skogen, en bit från stora vätgen där man körde. Jägarna gick förbi utan att man kunds skjuta älgkon.