Fiske, gammaldags fiskemetoder, namn på öar
Om vi skulle summera ihop alla märken som jag rättar mig efter, så skulle det ta en stund. Ju fler märken som säger ett och detsamma, dess säkrare bör det ju vara. På tal om skördeutsikterna är det ett gammalt talesätt, att regn i januari bådar dåligt foderår. Vi har inte haft en enda lenvädersdag sedan nyåret, och om inte det bevisar, att vi får en god skörd, så motsäger det heller inte vad vi har sagt. Men så egendomligt det är att inte skogen vill rensa sig! Ända sen julen har snön legat kvar på träden, men skogen rensade sig inte ens den där förskräckliga stormdagen. En sådan envishet betyder stadigt väder. Det får vi nog ännu några dagar framåt, men att vi får skogsrensning allra senast om fjorton dar tror jag säkert.
Januari har vanligen samma väder som juldagen. Det har stämt bra hittills, och efter det märket skulle kylan snart öka mot slutet av månaden. Annandagen var kall till framåt kvällen. Då slog kylan sig, och i stället fick vi yrväder. Det vill säga att februari blir kall men något mildare mot slutet, och då kan vi också räkna med snö och yrväder. Och där börjar marsvädret, eller hur var det med tredjedagen? Jo, den började med yrväder, och fortsatte till klockan 14 eller 15. Det skulle stämma med vad jag sa om yrvädret i mars. Men tro nu inte, att det blir yrväder varje dag! Ånej, långt därifrån. Adventsmärket brukar inte slå fel. (Vid Lidhult i Norra Vi var det gnistrande kallt på fjärdedagen, 28 grader. Då skulle det väl bli kallt i april, undrade intervjuaren). Nej, tvärtom. April är ingen vintermånad. En ska använda gamla märken med förnuft. Det blir varmt och skönt i april, och det är mer än en sak som tyder på att det blir så. Men maj blir inte över sig varm. Hur skulle det annars kunna bli någon god skörd?
Nissar och lövsiskor är de värsta troll som finns. Nissarna är manliga troll, lövsiskorna kvinnliga, och det finns inga som gör större skada. Deras avkomma är det där gula som en kan hitta på ruttna stubbar och träd. En del kallar det bjäresmör, och det är bjäresmöret som gör största skadan. Om en har trampat i det, måste en tvätta skorna ordentligt, innan en går in i en lagård. Annars blir korna förstörda. Bjäresmöret förstör mjölken helt och hållet, om korna får den minsta lilla smula av det, antingen i fodret eller på kroppen.