Trettondedagen…..Nu har jag slutat att fira jul?
Det var så farligt om en kastade ut hår eller gam- la utslitna kvastar. Om det var någon som hade svart- konsterbok, så kunde han göra en mjölkhare av sådant. En skulle ta en gammal kvast och gå till kyrkan i tre torsdagsnätter och titta genom nyckelhålet och ropa på den Onde. Tredje natten så skulle kvasten förvandla sig till en hare. Den haren drog mjölk. Han sög ur kreaturen. Om kvällen skulle en skicka haren till en ladugård. Han tog mjölken med sig och kom hem med den. Sådana harar var bondkäringarna rädda för. Det blev blodt### i stället för mjölk, som en kom och mjölkade efter det haren hade mjölkat.
Gasten kunde en få höra både på sjön och på landbacken. Han var både i luften och på backen. Om en inte hittade de som drunknat, så blev det gastar. När de hade ruttnat, så slutade gasten att skrika efter dem.
Jag hade en kamrat ombord. Han fick maran på sig en natt. Han skrek så konstigt. Jag vak- nade och ropade namnet på honom. Han var svett så att det dröp av honom. Han talade om, att det var ett rödhårigt kvinnfolk som hade lagt sig över honom. Hon klämde honom på bröstet, så att han inte orkade andas. Men när jag skrek namnet så släppte hon. Det var rödhåriga ho- ror som var mara. De visste inte att de var mara. Om en skulle skydda sig för mara, så skulle en hugga kniven i sängen, när en lade sig, eller en skulle ställa skorna med tån åt dörren. De fick inte stå med tårna inåt säng- en, för då fick hon makt med en.