KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tomtar

Berättare: Sofia Johansson, Visnums-Kil (f. 1856)
Upptecknare: Maja Ericsson

Transkriberad uppteckning

Det fanns tomtar i stallet vid Kilsbyn (Visnums-Kil). Det var en som hette Göran som fick en örfil när han börja svära. Så det skall de passa sig för. När ja' tjänte i Med- hamn (Visnums-Kil) och höll på att städa till jul, så sa' matmora åt mig att jag inte skulle skura under sänga. Men jag lyfte på sängomhänget och titta, och där hitta ja' en liten rund ask. I den låg två små tomteluver så stora så man kunde få knytnäven in i dem. På julkvällen gjorde matmora / i ordning mat i ett stenfat, skorpor och kaka, smörgås, gröt och fisk, å så sa ho: "Vem av er ska gå te märra mä dä här?" Anders, äldste sonen, gick. På julmorron titta ja under sänga, då va allt luvera borta. Då på morron sa' mora: "Gå nu te märra å ta in fatet." Ja' gick dit, å fatet var så diskat och fint, så det kunde inte märren ha gjort, hon var rädd för fatet.

Socken Visnums
Landskap Värmland
Härad Visnums hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomtar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR