KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tomtar

Berättare: Ola Olsson (f. 1852)
Upptecknare: Olle Lindskog

Transkriberad uppteckning

Tomtar fanns det gott om förr. De fanns både framme vid gårdarna och ute i skogen. När kolarna låg och sov och milan tog eld så brukade de väcka dom. Vid gårdarna höll de mest till i stallet och de brukade pyssla väl om hästarna och om det var någon som de tyckte särskilt om så brukade de fläta manen på den. Men de tyckte inte om ombyte. Det var en här i när- heten, som hade vart till ”Åmbergs marten” och bytt häst och kom hem med en utav annan färg. Men det såg de med detsamma och den slog de och hanterade så att han var alldeles förstörd om morgnarna. En morgon, när ägaren kom ut i stallet, så kom det en liten en och knöt näven åt honom för att han hade bytt häst. Det blev ingen annan råd för honom än att han fick byta till sig den gamla igen. Men det kan nog hända, att de inte hade sett någon skillnad, om den nya hade haft samma färg. Ibland brukade de lägga ut tobak eller något sådant där åt tomte- gubbarna, för att de skulle vara beskedliga och hjälpsamma.

Socken Sunne
Landskap Värmland
Härad Fryksdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomtar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR