Transkriberad uppteckning

En dag svällde jag upp i ansiktet. Det värkte förfärligt. Det var kanske tänderna, jag minns inte riktigt. Mor körde iväg mig till Lovisa. Jag hade med mig brännvin och talg. Det skulle visst alla ha' som gick till henne. Jag måste ligga kvar där om natten. Johanna (Lovisas syster) var där också. Jag var hemskt rädd. I alla fall, när jag lämnade fram bränn- vinet och talgen, så gick hon upp på vinden - - och tittade, kan jag tro. "Du har gått i bäcken och plocka' och blivit rädd", sade hon, "och det har fastnat något på dig". Jag fick gå hem sedan och smörja med den smörjan hon lagade i ordning av brännvinet och talgen.