KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tro och sed kring det späda barnet

Berättare: Kristina Jansson (f. 1864)
Upptecknare: Erik Gustavsson

Transkriberad uppteckning

Förr i tiden innan ett spätt barn blivit döpt, var det farligt för att trollen kunde komma fram, och byta bort den lille. För att förhindra detta hade man många olika medel. Då man första gången badade ett nyfött barn skulle man sålunda i badvattnet lägga en stålbit eller en silverpenning. Detta för att skydda barnet för det onda i vattnet. Silverpenningens betydelse var även att barnet skulle bli rik. Även i barnets linda lade man en stålbit eller silver- penning. Första gången en barnsängskvin- / na gick ut skulle hon en sax i handen. Elden var emellertid det viktigaste och det som man främst tydde sig till. Sålunda skulle ett talgljus brinna natt och dag, tills barnet blivit döpt. I vaggan lades även en sax.

Socken Ärtemarks
Landskap Dalsland
Härad Vedbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tro och sed kring det späda barnet

Fler sägner från Dalsland

Se alla i Dalsland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //