Transkriberad uppteckning

Uppe i fjällbygden hände det en gång, att en stinta skulle gå ett ärende åt sin husbonde. Hon skulle bära hem ett fickur, som lånats. Det var nu blott till ett grannställe hon skulle gå, men det är långt till grannarna däruppe. Vägen gick över skogen. Där kom en karl och slog sig i sällskap med stintan. Han pratade om allt möjligt, så att flickan inte tänkte på att ge akt på vägen, och så förde han henne vilse. De gingo och gingo och till slut började stintan undra på, att hon aldrig kom fram dit hon skulle. Och trött blev hon. Slutligen stupade hon över en sten och föll. Då ropade hon till: ”Å, herre jesses, va illa ja gjord me.” Med detsamma blev främlingen borta på en gång. Men flickan höll på att aldrig hitta rätt väg igen.