Transkriberad uppteckning

Skivert. Dåliga kvinnor och tatterskor försökte de att få en och ### eller nån klätrasa av, och sen klippte de det smått och lagade, att barnet skulle få det i sig. Gulsjuka. Det var gamle gumman, som måtte den sjuke. Det skulle vara en ulltråd, de mätte med. De mätte armarna först och längden sen och gjorde en knut för var led. Sen skulle det "dubblas" och "dubblas", och så knöts det, så det blev som en kedja, som hängdes om halsen, och den skulle man sova med i nio dygn. Sen skulle man väl vara bra, kan jag tro. Det fanns dem som bakade små kakor för gulsot. Ibland måste man baka in dem i plättar eller så för att få i den sju- ke. Det var nog många sorter i dem. Jag vet inte om det var nio eller tretton sorter i dem, men jag vet inte, vad det var. Gastkramning. De blev så konstiga, när gasten varit framme. / De blev så matta och kunde inte sova. Den som förstod sig på det och kände sig konstig, när han var ute, sa inget om det, för solens uppgång. Men hade de inte det förståndet, blev de så sjuka så och kunde vara sjuka i flera dar. Jag tror de tog in svavel. Det var botemedel för mycket. Trôt, det kommer av trött. Man känner det olika. En del känner det mest i ryggen, en del i benen o.s.v. Kramp. Den som hade kramp, skulle lyfta, jag vet inte, om det bara var i vissa hus, men det skulle vara något lyft- bart, så gick det om. Onda bettet. Det var en svår värk, som kom inifrån. Ibland värkte benen ut. Det varade länge. Älvablåst fick man ute i luften. Det blev utslag. Om det slog in, blev folk förfärligt sjuka. De tog älvnäver (ett slags "skinn", som växer på sten) och la på en plåt och tände på. Den sjuke skulle sitta över röken. Han sveptes in i ett laka så tätt som möjligt, och sen skulle han sova i det rökiga lakanet. Så gjorde de med mig flera gången. Den som får en finne, tror att den kommit på ett sådant / ställe, där finnar varit bortsatta. Den som satte bort finnar, lärde inte ut dem konsten. De tog lite från finnen på ett papper och gick ut med. Vårtor. De knöt en silkestråd hårt om vårtan, och så fick den äta sig igenom. Kloka gubbar kunde sätta bort tandvärk. De kunde ha värk, så det gnistrade om det, och ett, tu, tre försvann alltsammans, så gubbarna var nog duktiga, men hur de gjorde vet ingen. Stolsteget vred de bort med en turstegsstol. De virade väl något om steget, och satte det på ögat och vred. Jag tror det var nio gånger de skulle vrida.