Transkriberad uppteckning

När folket från Dalen och gårdarna häromkring for till kyrkan julmorgon så lyste de sig med 'bloss'. När Gravadalssjön och ###sjön låg frusen så körde de på isen. Julaftons morgon steg man upp tidigt för att man skulle hinna bli färdig med de olika göromålen tidigt. Ju tidigare på dagen man blev färdig med arbetet och kunde börja fira jul ju tidigare skulle man få an### färdiga kommande år. Och det var så noga med att allt arbete skulle vara färdigt när de ringde in julen från kyrkan. Inte skulle man gå till lagårn efter sol den kvällen. Allt skul- le vara undanstökat. Detta var nu i mitt hem. - Först på morgonen fick vi smörgås, / så fick vi reda oss tills dess vi doppade i grytan. Vid tretiden på dagen vidtog doppningen. Då sat- te man grytan mitt på bordet och så satte vi oss omkring bordet, tog bröd och doppade. Till brödet åt vi av julkorven samt kött och fläsk. Strax far hade doppat i grytan gick han ut och satte upp "speckeneka" så att fåglarna skul- le få något till mat. När han tröskade på hösten så valde han ut av de vackraste kärvar- na, sådana som fanns mycken mat i, så lade han dem att inte råttor el. d. tog något av dem. Han satte en julnek vid varje lagård eller en nek vid svinhuset och en vid lagården. Eller och en på vardera sidan om lagården. Han brukade alltid sätta upp två kärvar. Jag hörde intet annat om denna nek än att fåglar- na skulle ha mat till julen. När den togs ner gavs den till kreaturen. Stugans klädsel. I mitt föräldrahem kläddes inte stugan på särskilt / sätt. Men min farmor satte upp tyg på bjälkarna i taket. Tyget var så brett som bjälken så hang det fransar nedanför bjälken. Det var vit linne- väv och fransarna voro flätade för hand. Framsi- dan på varje bjälke voro prydda på det sättet. An- nan klädsel hade de inte. Julbrasan. På kvällen tände de en "resell" å storspisen. Då la- de man på stora björkknoster så att det blev en riktig eld. Julkvällen dukades bordet i köket och alla i fa- miljen satte sig omkr. detsamma. Far brukade då läsa något Guds ord. Kvällsvarden bestod av gröt och fisk. Det var risgrynsgröt med en mandel i .Den som fick mandeln av de unga som del- tog i måltiden skulle bli först gift. Så an- vändes ju brännvin och juldricka till fisken. Bordet dukades av. Blott julhögen skulle lig- ga kvar. Hörde intet om att tomtar eller de / döda skullöe komma och gästa på julnatten. När mor hade diskat och gjort färdigt så gick man till sängs. Julgranen. Jag minns att vi hade julgran då jag var liten. Det var en liten granbuske med ljus och papper på grenarna. Till julen bakade mor "julstompar". De bakades av sik- tat rågmjöl. De voro inte så stora som det bröd man brukade baka, men de voro bra tjocka. Som- liga av dem naggades i kanterna andra voro onaggade. När man lade upp dessa i en hög på julbordet så lade man först en naggad 'stomp' därpå en onaggad och så en naggad igen och så undan för undan. På alltsammans lades julosten. Denna hög stod på bordet över hela julen och endast julosten fick röras. 'Stompane' skulle bevaras i sädesbingen till 'stomponsdan' i påskveckan. Då togs de fram och förtärdes. Högen kallades "julhög". / Mor stöpte ljus till julen. 'Julljuset' stöptes med tre grenar det stod på julbordet och brann på julkvällen. Jag tror visst inte de hade råd att låta det brinna länger. Om julljuset slocknade när man hade tänt det så skulle någon dö i huset under året. Halm hade de inte på golvet i mitt hem, men de hackade granris och strödde på golvet.