Transkriberad uppteckning

När de slutat hugga julveden lade de tre små kubbar på stubben för att inte julveden skulle bli bortstulen eller skämd. På julaftons morgon kokade mor en stor gryta med fårkött och korv, som lades upp i stora fat. Det skul- le vara till julen. Karlarna gick till skogen efter granris och hackade, av vilket man strödde ett tjockt lager på golvet, vilket låg kvar till tredjedag jul, då det sopades bort och kastades på gödselhögen. Julneken uppsattes vid middagstiden. Om någon hade en åker långt från gården på vilken han ha- de skördat, gick han till den åkern och satte upp en nek för att sparvarna skulle få mat till julen. Julneken togs ned i fastlagen. / Mor lade en "ruva" med bröd och ost mitt på bor- det. Den ruvan kallade hon för "jula". Underst la- de hon "läfsekaka" sen "skårgyllar" el. "nypebröd" (hon brukade nypa de kakorna i kanten). Sen ett kors ("julkorset") och överst "julosten". Ruvan låg på bordet hela julen. Allt som hörde till "ruvan" plockades i en påse. En poj- ke tog påsen och gick ut, så gick han in i stu- gan stora vägen. Vid bordet satt far med bränn- vinsflaskan och ölbollen framför sig. När pojken kom in hälsade han på far, och pojken blev häl- sad igen av far. Så lämnade han fram påsen med jula. Det hette, att man "bar in jula". När far ha- de tagit emot påsen skänkte han brännvin i gla- sen och öl i bollen och fägnade pojken. Han skul- le inte gå ut ofägnad. Det var mot kvällning- en på julafton. På julkvällen brann ljus på bänkar och bord. Mor kokade havergrynsgröt och lutfisk. Vid mål- tiden satte sig alla till bords. Först åt man gröten / och sist fisken. Bordet dukades av efter måltiden. Endast "jula" fick ligga kvar. Korna skulle mjölkas innan det blev mörkt på jul- kvällen för att ingen skulle kunna stjäla ut dem un- der natten. På juldagen gick man inte till någon främmande stuga. Annandag jul kom pojkar och sjöng. Flickorna, som voro med, voro klädda snö vita. De kom in och sjöng "Finns det ljus i detta hus, så står du upp och tän- der allt för ljusa stjärnan." De hade "ljusa stjär- nor" med sig. Husfadern skulle nu fram med brännvinskruset och fägna. De gick "julbockar" medan jul. Med det höll de på ända fram till trettondagen. De voro klädda i får- skinnspälsar och utspökade värre. De tiggde till den "julbal" som skulle hållas efter trettonhel- gen. Intet arbete företogs förrän efter tjugondag knut. Men de brukade säga att "anda trätt gör ju- la slätt". / "Jula" låg kvar på bordet till tjugondag knut. Då togs den bort och gömdes till fastan. Man "bar ut jula". Under "julsöcknen" höll gemensamma kalas åt varandra och då voro både unga och gamla bjudna. På nyårsdagen skulle man inte äta någon sorts mjölkrätt. Då fick vi leva på potatis och stekt fläsk. Mor talade om att de brukade gå ut och ringa för nyårsnyet. Det skulle bli lyckosamt under året då. Nyårskvällen åts gröt och fisk.