Transkriberad uppteckning

En del tog in halm om julkvällen och strödde över golvet. Den låg på golvet under de första jul- dagarna. Det var så rysligt noga med att när den togs bort att man fick varje strå med. Och halmen bars till ladugården. Den skulle kreaturen äta upp. Man le- tade noga på golvet, och om man fann korn på golvet efter halmen fick man "svâr" gröda nästa år. Ju fler korn man fann, desto bättre var det. På vissa ställen hackades granris och ströddes på golvet i stället för halmen. Halmen skulle vara på golvet, när kyrkklockorna ringde in julen. De hade en "fâbel" med det att man skulle man skulle gå ut på fönstret och se in. Fick man då se någon sitta utan huvud vid bordet, så skulle den dö innan nästa julkväll. / "Julnek" uppsattes åt fåglarna. Den uppsattes vid middagstiden. Brukade sätta en vid stugan och en vid lagårn. Så brukade far. På kvällen intogs ett kar fullt med vatten. Först tvättade sig de äldre mycket noga sedan fick bar- nen kläda av sig och bada. Såg inte julgran i min barndom. På annandag jul på morgonen kom de ridande på häs- tar och somliga red rätt in i stugan. Två rytta- re kunde följas åt och rida in. De gjorde så om inte någon kom ut och låtsades veta om dem. De sjöng. De trakterades med brännvin. De kal- lades för Stefaniriddare och ritten kallades Stefaniriing.