Transkriberad uppteckning

Påskafton brukade en del här i Dalen slå fast en skära vid föjsdörren, så att påskkärringarna skulle skä- ra sig, när de ville gå in och klippa fåren vid öronen. När fastlagen gick in skulle man ta reda på 'stompene' från julen. Kurvemåndan skulle man äta den korv man gjort av julegrisen, fläsketisdan åt man fläsk av julgrisen till middag, 'stompeonsdan' åt man upp 'stompane' som gömts från julbordet. Då kokades 'ölost' (öl och mjölk tillsammans) och så blöttes brödet i det eller doppades i ölosten, 'askonsdan' kokade man lut av aska och tvättade kläder. 'Läfsefrädan' skulle man äta av det läfsebröd som man bakat till julen. Samma dag kallades också 'långfrädan'. På morgo- nen blev man risad med en vidja, om man / inte kom upp tidigt. Samma dags morgon brukade man röka stugan med ene. Man höll en brinnande kvist ut i rummet och rökade. Namn på hela veckan: 'Dom- levecka'. Påskdagen kallades "köttsöndan" då skulle det vara extra med kött till måltiderna. 'Smörlör- dan' (påskafton) åt man smörgås och ägg. Så åt man påskekorven till påskdagsmiddag. Den korven var gjord av kött, fläsk, och korngryn samt riven potatis. På långfredagen fick vi inte äta mjölk. Man ko- kade en potatisgryta, stötte potatisen och bakade en pannkaka. Denna pannkaka uppstektes i fläsk- flott så fick vi spisa den långfredagsmorgon. Det var så bestämt i mitt föräldrahem med all- ting i påskveckan. I den veckan spann inte man varken ull, lin eller 'blår'. Rocken skulle stå stilla. Det hette att man 'åt opp jula' under domlevecka. Fram emot kvällen började de skjuta det var på påsk- afton. Det var en gammal sed. De höllo på till / långt inpå påskenatten. En del ville väl hålla sig vakna för att vakta fähusen för påskkäringar att de inte kom åt att stjäla bort kreaturen. Påskkvällen sparang de unga och andra och kastade påske- brev. Numera är det barnen som springer omkring. Minns inte att någon utklädsel förekom. Det var bara då de 'gick julbock' på julen.