Transkriberad uppteckning

Kan inte minnas att man använt någon bestämd kärve till 'speckenek'. Man tog undan några av de vack- raste och mest ##### kärvarna vid trösken. Julhelgen ansågs börja i och med att julen ringdes in julaf- ton. Då skulle halmen vara på golvet och allt arbete undan- stökat. Den kvällen mjölkades också korna tidigare än vanligt. Helgen slutade med trettonhelgen men man tog sig inte för något arbete förr än efter tjugondag Knut. Det var de gamla reglerna som skulle följas. Till julhalm tog de råghalm. Den breddes över hela gol- vet och i den låg både unga och gamla och #####. Det var bra när gubbarna blev fulla att få lägga sig på den. Vet inte att de tog vara på den för särskilt ändamål. Men det var ju inte råd till att bära bort den utan den bars till lagår- den. Om de fann ax eller korn under golvet så skulle de / få mycken säd nästa år. De lade kornen i såbingen (binge med utsäde) för att såsäden skulle bli dryg. Om julbrasan sprakade blev det krig i landet. Det hörde jag en rotgubbe säga. Både tomten och husdjuren skulle ha med av julmaten. Farfar var noga med det. Och hästen skulle t.o.m. ha med av julebrännvinet. Det slogs på havren. Om man skulle finna en dold skatt skulle man plöja och harva på det stället man sett ljus. Det skulle ske nyårsdagen. Man risade varandra på lussemorgon och långfre- dagsmorgon. Inte vid andra högtider.