Transkriberad uppteckning

"Tomten" visade sig som en människa. Men han var inte mer än en vanlig käpplängd lång. Så har de talat om honom. Han var manlig. Han hade grå kläder på sig. Kålten rack nästan till knäna. Om mitten hade han ett bälte å blanka knap- par framtill i rocken. Byxorna rack inte mer än till knäna. Där var det spänne som drog till dem. Så hade han röda strumpor å röd mössa med tofs på. På fötterna ha- de han inte annat än träskor. Om nätterna bar han lykta med ljus i för att lysa sig. Han skulle allt ha två ögon, men de skulle sitta långt isär. Han var oryn- kig å det var bara någon ende, som kunde få se skymten av honom. Det var sådana som kunde se mer än andra, som fick se honom. Vet inte om en skulle hälsa i lagård å stall, men en skulle vara försiktig när en var där så att en inte gjorde kreaturen / något för när eller ###. Han tålde inte det. Men det var bara på kvällen som det var så där farligt. 'Tomtarna' höll till i stall- lagården å var som helst i gamla hus. För det var i de riktigt gamla husen, som tomtarna trivdes. Det var allt flera tomtar, men det skulle väl inte vara mer än en i var gård. När inte tomten fick vara ifred på kvällen, så var han inte god att komma utför. Han var så stark, att han kunde kasta ut den största karl ur stallet. Det var många som jag hörde tala om att de hade fått örfil av honom. Han slog till med den stora näven, så att de varken hörde el. såg på en lång stund. Om en röt eller skrek på krea- turen eller sparkade dem så blev han ond. Eljest hade de inte annat gott av honom; bara han fick styra å ställa som han ville, så gick det bra. Om någon högg ved eller tröskade eller hade något annat bullersamt arbe- te för sig på kvällen, så var det ingen på gården som fick fred att sova på natten för honom. Han tröskade, högg ved eller slamrade hela natten så mycket han / orkade. Tomten höll med den som han bodde hos. Han var å stal foder från andra å drog till sin husbonde. Farfar hade mött tomten. Då kom han bärande med en hel hösåta på ryggen. Det var på natten. Så hjälpte han toöö att vaka när någon ko skulle kal- va. Då gick han på stugfönstret å slog å ropade på någon. Om de då inte hörde honom, så tog han itu med kon själv å hjälpte kalvden dit han skulle. På julkvällen fick han mat. Då sätter en skål gröt i lagården, å den var uppäten på morgonen.