Transkriberad uppteckning

Det berättas att en soldat, som hette Fröjd, (knekt för Jansgårds rote, i Gällstod) hade varit på heden och fullgjort ett "möte" och kom gående mot sitt torp, en mörk natt. Kommen till Ängabo bro eller "Kvarnabröten," som den då kallades, fick han se att det lyste, mellan brostockarna under bron. Han kröp ned och "kika" mellan stockarna och fick då se en hel hop tomtar, sitta runt ett grötfat och äta. När Fröjd tittat en stund, spotta han en stor "snusblabba" genom bron och rakt i grötfatet. Just i detsamma, hoppa en av gub- barna upp och gav honom en örfil så han nästan höll på att dansa i ån, och mun vreds åt ena sidan. Fröjd var sedan "snemunt" i all sin tid. En bonde satt en gång på logen och kasta säd. Då fick han se en liten tomte komma upp på "säadrösen". (sädeshögen.) Bonden satt stilla och betrakta honom en stund, sedan fråga han, varför en så liten man, har så stora nävar. "För att jag ska kunna slås bra," sade tomten och så gav han bonden en örfil, så han ej visste var han var på en lång stund. Det gick inte an att reta tomten, på något vis.