Transkriberad uppteckning

När jag var barn så fanns det "tômtegôbber" vid ett torp i V. Högfors, som hette Bôtten. Där fanns en bäck, som vi brukade leka vid, när vi var små. En bro gick över bäcken. Vid den bron hade vi satt upp ett "hammervärk". Som vi satt vid det värket en gång, så kom det en liten grå gubbe å snodde förbi. Han sprang ner efter bäcken å ut i stora älven. Det var som en skymt så var han borta. Han hade röd toppmössa och gråa kläder på sig. När jag var i 20-årsåldern, så bodde vi vid Gräs- sjön, för far min var skogvaktare där. En dag gick jag och hyvsade bort ogräs på en åkerlapp. Det var i kvällningen. Då fick jag se att korna hade sådana konstiga fasoner med kroppen. Svansen var krokig å de krumbuktade sig på alla vis. Jag undrade på / detta. När systrarna kom, så frågade de om jag hade sett något konstigt. Det hade jag inte gjort annat än att korna hade betett sig underligt. Då talade de om, att de hade sett en liten gubbe och en liten käring som gick på sned ner-i-genom bråten. Det var ett "tôm- tepar". Vi hade en sommarlagård i bråten, där vi brukade ha korna på sommaren. En dag var jag på baksi- dan av ladugården och hade något för mig. När det led om en stund, kom hustrun min å sade till mig, att jag skulle ta den lille gossen med mig hem. Jag hade ingen unge sett, men hon påstod att hon sett pojken springa förbi dörren och sör över. Vi blev oro- liga båda två och skyndade hem, men pojken vår hade aldrig varit utom dörr. Det var en "tômte". Detta är nu de upplevelser som jag haft med "tômter". Det skulle vara så tyst i kvällningen. En fick inte föra något väsen då. Tomtarna ville inte höra vä- sen vid den tiden. Om en hade in korna vid den tiden, så skramlade det i banden hela natten. / Rätt som det var kunde hela koskocken vara löst å gå ute på backen på morgonen. Tyst skulle en hålla sig både i stallet och ladugården om kvällen. Å gjorde de inte som han ville, så blev han ond å då kun- de han hitta på med alla slags elakheter, som att slå i väggarna på natten, så att de inte fick so- va el. dundra i uthusen. Tomten var till nytta för dem han tyckte om. Han drog till dem foras, men det tog han från andra. - "Tômten" var inte mer än en aln lång. Han gjorde sig osynlig när han ville.