Transkriberad uppteckning

12. De har talt mycket om näcken och näckens polska. Den, som kan spela likadant som näcken och spelar hans polska till slut, kan inte sluta spela, förrän de skär av strängarna. Men spelmän, som kan stycket, spelar det aldrig till slut. - Jag har själv hört den musiken i en liten å, som rinner till skön Ärtingen (mellan Fristad och Bredared.) Jag såg ingen människa, och inte vet jag, vem som spelade, men obegripligt vackert var det - De nya spelmännen kan nog inte näckens polska, men en del av de gamle kunde den. 13. Nej 14. Jag har aldrig hört någon, som sett honom. De har bara hört musiken. 15. Strömgubben är nog den samme som näcken, fast han inte spelar alltid. De gamla hade för sig, att det fanns sånt i bäcken och mindre åar. / 16. Sjörå eller sjöjungfru har jag inte sett själv, men det vet jag, den som sett och t.o.m. talat med. Det var en gubbe i Bredared, som hette Johannes Flykt, och det är en gammal trovärdig gubbe. Han var en gång i min ungdom ute på kvällen. Han hade me- tat på sjön Sävern. Han var färdig och skulle fara hem. Då kom det upp till honom i ekan ur vattnet ett obegripligt grant fruntimmer, och satte sig bredvid honom, och så tog hon rent ut på norska sagt en kyss av honom, och sa: "Nu har jag förrått kristet blod." men han svarte: "Jaha, du har förrått kristet blod, men jag har belägrat ###." Men sen kom hon bort, och han visste inte, vart hon tog vägen. Han blev illa sjuk, då han knappt orkade ta sig hem. Bara han kom hem och fått sovit natten över, gick det om, men han hade känt sig, som han fått huden full av stryk. - Fötterna var en vanlig fiskstjärt, men eljest var hon skapad som en kvinna helt och hållet. 18. Han hade för sig, att hon hade hemvist på sjöbot- ten. - Jag har legat ute både nätter och dar, men / aldrig har jag sett nåt. - Näckens musik har jag hört en gång, men aldrig mer. 19. Nej, det talade han aldrig om.