Transkriberad uppteckning

Namnen på dymmelsveckans dagar: Kôrvemåndan, fläsketisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfredan och påsklördan. Några andra gamla bruk kommer jag inte ihåg än att det inte skulle gå an att spinna sedan skärtorsdagen hade gått in. Om de spann den dagen så spann det var natt sedan. Långfredagsmorgon fick en långfredagsstryk med en vid- ja, om en låg för länge. Det var nästan att gå upp i otta om en skulle klara sig. Den dagen var en he- lig dag. Å det var till minne av Frälsarens pina som en skulle ha stryk. Den dag fick inte barnen vi- ka av backarna å gå till någon grannstuga. De äldre stannade också hemma. Skärtorsdagskvällen for käringarna, som skulle till Blå- kulla / i kyrktornet å tog skav av klockorna, men det var far- ligast på påskkvällen och påsknatten, för då kun- de påskkäringarna slå ned å göra odygd med krea- turen. För att de inte skulle ha makt att komma in i ladugården, så tog en en borste el. en sticka å smorde ett tjärkors på dörren. Hade en inte ägg själv i huset, så fick en vara utan. Inte kan jag minnas att någon tiggde ägg. Men de brukade gömma ihop så att de skulle ha påsk- ägg, så att en fick några stycken var sig. Husmo- dern kokade äggen så att de blev hårda, sedan lade hon till var och en de ägg han (hon) skulle ha.