KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk.

Berättare: C. Redqvist (f. 1876)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Namnen på dymmelveckans dagar; "Körvemånda", fläsketisda, Askeonsda, Skärtorsda, långfräda, påskelörda." Den en- da dagen jag hörde talas om att en inte skulle få arbeta på var skärtorsdag, för då var det bäst att låta bli spinna. Spinnrocken sattes bort. Mor var så noga så hon tog av "snoa" för att inte rocken skulle börja att gå. Tälja fick en inte heller. Det påstods att det inte skulle vara bra för kreaturen. De fick ont i benen. Så om en spann, så fick krea- turen "kringsjuken". Skärtorsdag höll påsk- käringarna till vid kyrkklockorna. De skrapande malm. Det skulle de ha å blanda i "påsksmörjan". Sylta å grisfötter skulle en äta i den veckan, / Men jag minns inte vilken dag. En skulle äta rätten. Det var på påskkvällen som var farligast. Påskkäringarna var farliga. De kunde ta en med till Blåkulla. Men för att inte de skulle ta kreaturen, så tog en tjära å strök på ladugårdsdörren som ett kors. På kullarna gjorde de upp "påskeldar". Skjutningar var allmän. Om kvällen kom det ungdomar som var utklädda till påskkäringar å kasta- de "påskebrev", Det var ett fyrkantigt papper som man målat ut en käring på. En fjäder satt i lacket.

Socken Millesviks
Landskap Värmland
Härad Näs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR