KORPSKRIFTEN

...
Meny

Mara.

Berättare: Johannes Andersson (f. 1854)
Upptecknare: Carl-Martin Bergstrand

Transkriberad uppteckning

Mara har jag haft. Det vill köva en. Om en jämrar sej och någon kallar en vid namn, blir det borte. När jag var i Amerika, hade jag ont av det. Det var ett fruntimmer eller en karl. Man kan se det på deras ögonbryn, om de är sam- manvuxna. Hästar var svetta ibland så det rann, och de hade fått rispor och svullnader och det var flätade tofsar - "maretofsa´" - i manen på dem. Hänger man flinta och stål rätt uppöver hästen, så blir maran borte.

Socken Värö
Landskap Halland
Härad Viske hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Mara.

Fler sägner från Halland

Se alla i Halland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR