Transkriberad uppteckning

Det var en gumma o en flicka som bodde på ett ställe, de var så fattiga. En kväll kom en gubbe dit o bad att få ligga. "Vi är så fattiga," sa gumman, "men du får väl bli här." På morron sa gub- ben: "Jag har ingenting annat att ge er för att jag fick bli här, än den här gamla krukan, men ni får ta den." Sen hade de den krukan. Då skulle det bli bröllop i kungsgården, kungen skulle till att gifta sig. Då sa' den krukan en dag: "Ja ska gå te kungsgårn, i da slaktar de de stora galta." "Nej, kära / du," sa gumman, "du kan gå sönder, o vi kan inte reda oss utan däj." "Nej, ja ska akta mäj," sa' krukan. Så gick hon till kungsgården o ställde sig där som de höll på med slakten. De, som höll på med denna, önskade att de haft något att gömma undan i, så de kunnat äta själva sedan. Så fick de se krukan, o då stoppa de i denna. När krukan tyckte, att hon fått nog, sa' hon: "Nu går ja hem!" "Nej, gå inte, förrn vi får plocka ur," sa' de. "Jo, nu går jag," sa krukan. Gumman o flickan blev översigggivna, när krukan kom hem med all maten. Nästa dag sa' krukan: "Ja ska gå te kungsgårn, de bakar i dag." Och så gick hon dit igen / o ställde sig, o de plocka i henne igen, o sen gick hon hem med detta. "I dag syr de brudklänningen," sa' krukan en morron. "Om jag hade en lapp av den," sa flickan, "o fick se hur den var!" "Ja ska gå dit," sa' krukan. Då sa de, som skulle hjälpa till med klänningen: "Om vi visste, var vi skulle gömma den!" Så fick de se krukan, o de stoppa ner den där. Men sen gick krukan hem, o när den rätta sömmerskan kom, var klänningen borta. De blev alldeles förfärade, o det blev ett letande. Men när krukan kom hem med klänningen, blev gumman o flickan översiggivna. Klänningen var näs- tan färdig, o flickan satte den på sig, o den passade henne. / Sen gick flickan till kungs- gården, o där fick kungen se henne. Och sedan gifte han sig med henne i stället. Och den andra var egent- ligen en trollkärings dotter, så henne fick trollkäringen ta igen. _____ En pojke skulle gå till skogen o snickra, då mötte han en gumma. "Vart ska du gå?" sa gumman. "Ja ska gå te skogen o bygga ett skepp, som ska gå över bå vatten o land," sa pojken. "Ja, gör det du, sa gum- man. "Ja, jag vet inte, hur det går," sa pojken, för jag har två bröder, o de har inte lyckats, den ene kom hem med en svinaho, o den andre med ett baketråg." Men pojken fällde träd o snickra o gjorde ett skepp, o det / gick över åkrar o ängar o berg o backar o fram till herrgårn för att de skulle få se det där. "Ja, ni trodde inte, att jag kunde," sa poj- ken, "min ene bror kom hem med en svinaho o den andre med ett baketråg. Men här är det." Och han blev opptagen på herrgårn o blev berömd o fick det bra. Hans bröder hade velat vara lite förmer än han. De hade också mött gumman, när hon fråga den förste, vad han skulle göra, så sa' han: "En svinaho." "Ja, gack du, dä ska bli en svinaho," sa' hon. Den andre svara, att han skulle göra ett baketråg, o det blev ett baketråg också. Men den siste hjälpte hon, för att han tala sanning. _____ / En gubbe hade ätit så mycket, "sju lass gröt o sju lass mjölk, o oxe stångare o ko knevla, häst travare o grå grännare o räv slängare o hare hoppare", o så skulle han äta opp "ekorn bligare" också. Men denne sprang opp i ett träd o mannen efter, så rev han opp magen på en kvist o allt kom ut. Oxen stånga o kon knevla, hästen trava, grågrännarn grina o räven slängde o haren hoppa, o ekorn bliga, så han tappa öga. Jag har hört detta av de gamla här.