Töreboda kpg, Västergötland
Pristävlan om våra folkminnen
Till Västsvenska Minnesarkivet Göteborg.
Undertecknad vill härmed medela några verkligt sanna
folkminnen ock folktro på början av 1800 talet ock till
midjen av 1800 talet. Jag skriver nu vad min fader
har berättat, han var född år 1822 i Björkängs socken.
Skaraborgs Län. Min fader var nämligen mjölnare vid en
liten vattenkvarn kallad Väsås. Min far var granne till
den familjen, som jag nu vill berätta om, ett mycket bra
ock välbärgad bondfamilj bestående av 8 barn alla
voro friska ō dycktiga utom den näst minsta, det var
en gosse omkring 4 år gammal, som var mycket klen, ock
sen att gå. ock sen att tala. Föräldrna sökte olika
doktorer men utan resultat, när ingen medisin hjälpte
så antog gossens moder att det var onda onsynliga
varelser i vattnet som ansatte gossen, modren gjorde en
/
dockpojk utav gossens gamla kläder, i samma storlek,
som gossen när hon fick dockpojken färdig gick hon
till ån en torsdagskväll efter solens nedgång med
dockpojken ock kasta den i ån med orden, "tag denne
gosse ock valka på ock låt vån gosse Johannes vara
i fred nu." Ock efter den dagen så bättra sig deras
gosse undan för undan, så han blev efter en liten tid
alldeles frisk. Modern berättade sedan glad, att det var
det enda som hjälpte.
Nu vill jag berätta en annan folktro. En dag kom det
en gumma till min faders kvarn, bärande en säck
med råg i, på ryggen, rågen skulle nämligen malas till mjöl
När gumman var kommen på kvarnbron, den var utav
träplankor, på bron växte rödaktig svamp, på grund av
syran i virket, där blev gumman stående med säcken på
ryggen, ock ropa på far min, "kom kom hit." "vad är det
/
frågan om," sa far. Har du sådant fanstyg – ō trollsmör
här sa gumman. Hit med en stålbit så jag får
korsat. "Det är en svamp som växer på bron," sa' far min.
"Nej, trollsmör är det," sa' gumman, "har du sådant här?!"
Far gav henne det begärda stålet (kniven) ock hon skar
ett kors i svampen, under det hon mumla några för far
otydliga ord, sedan sade hon nu "lell än då," har trollen
ingen makt här vid kvarnen.
Nu till en annan händelse som jag själv
har upplevat, vid samma kvarn. Vi sålde kvarnen när
jag var omkring 12 år gammal, jag är nämligen född där
år 1862. sedan avflytta vi därifrån ett par mil därifrån.
Sedan när jag var 57 år gammal gick jag för att bese barn-
domshemmet, under åren som gått hade jag varit i Amerika,
jag gick nu in i kvarnkammaren, där jag hade så mån-
ga gånger lekt som barn, jag satte mig på en stol
ungefär mitt i kvarkammaren ock samtalade med 3 st.
personer, som då var ägare av kvarnen, den står nämligen
kvar ännu.
/
Jag satt på stolen ock prata om gamla barndomsminnen
om kvarnen. då kändes det riktigt som det packa ō slog
under stolsitsen, så det kändes uppåt ryggen, stötarna
ock packningarna voro ljudlösa. Jag reste mig upp ock
lyfte på stolen, men ingenting fanns under stolen.
Karlarna som jag språka med, tittade på mig, när jag
lyfte upp stolen, men jag sade ingenting utan fortsat-
te att prata.
Nu till en annan sann berättelse, som
jag själv hört omkring 1879 det var hos en bonde i
Halna socken Skaraborgs län, han hette August Johansson
var gift ock hade 5 minderåriga barn, August kom då
in bärande famnen full av björkved, som han kasta
vid den öppna stora spisen, då kom hans barn ock
satte sig omkring veden, ock började att flänga ō flå
utav nävern på björkvedsträna, så fort han fick se
hur dom gjorde med veden, då blev han alldeles ursin-
ning, ock körde dom ifrån veden, ock dom fick sina ör-
filar,
/
dom som ej hann hinna ut. August sade till barnen.
"Våra får dör, om ni river av nävern."
Nu en annan sann folktro som jag själv
har hört många gånger. Både hört sägas ock sett göras
i många olika soknar i Skaraborgs län. När dom byter
skjorta så spotta dom igenom skjortan 3 gånger ō rad
då hållde dom sig friska, tills nästa ombyte, då var
att spotta på nytt. Likaså om man går över en stätta
eller grind där spotta dom 3 gånger ō rad för om en
häst hade tumlat sig där, då fick dom värk ō blevo
ömma i benen, ifall man ej spotta.
Nu en annan folktro som min mor har
berättat för mig om sin mor (min mormor) hon tjäna
på en större gård i Tiveden, Skaraborgs län, hennes
matmoder ock min mormoder voro goda vänner.
Matmodern sade till sin tjänsteflicka, "vill du se din
blivande make?" Ja, det ville hon. Då skall du gå ut på
logen naken en midsommarmorgon strax före soluppgång-
en, ock sopa logens golv med din särk, (linne). då får du
/
se din blivande man titta i logdörren. Flickan gjorde
som Matmodern lärt henne. Flickan fick se sin hus-
bonde titta in genom logdörren. Flickan skämdes –
ock blev ledsen, sprang in till matmodern, ock
sa' till henne, "det var skamligt att förråda mig, ock
skicka sin man." Men Matmodern blev också ledsen
ock sa att "jag har ej skickat honom. Utan jag kommer
att dö, ock du blir hans andra hustru." Det gick som
matmodern sagt, efter något år blev flickan hans
andra hustru.
Töreboda den 27 januari 1934.
min adress:
Fru Augusta Augustsson
Borrebodagatan № 5.
Töreboda.
/
murlin gastunge är ett
nufött barn som de har
dödät och Lagt å Lön dom
visar sig Huvudlössa
Stackăre för sina
anhöriga och ikring där
som di är har blivet
dödäde o. gömda
####
Björkäng, Vg. i. 3433:7.
Augusta Augustsson 34. Egna minnen.
