KORPSKRIFTEN

...
Meny

Julfirandet 1

Berättare: Skom. K. Rydin (f. 1875)
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

Mor, 87 år, lever än, har talt om att de alltid skulle ha in halm i stuvan, i den låg gubbarna och sprattla och söp kasta krokben och drog fingerkrok. Under julhelgen skulle bränvinsflaskan och supesglasen stå i fönstren till tecken på att om någon kom blev han fägnad. Juldagens morgon skulle mor och far alltid se i askan om det var någon fot där, var den vänd utåt rummet blev det dödsfall det kommande året men var foten vänd inåt muren blev det tillökning i familjen. Det var en ceremoni som de var noga med överallt. Natten mellan julafton och juldagen fick ej någon mat tagas från bordet utan det skulle stå dukat / K Rodin Ryd julfirande 2 hela natten. Traktens befolkning köpte sitt brännvin om jul på Karstorp av patron, ransonen var alltid 6 kannor, den som köpte mer var en fyllehund och den som köpte mindre var en snåljåp. Förvaltare Wäster dela ut drecken, och sen gick folket och önska patron själv god jul. Julotta var det kappkörning från julotta, den dagen hade bönderna bästa hästen för för den som kom först hem fick först in grödan. Alla bönder hade brän- vinsplunta med sig och God jul önskade de varandra i vapenhuset, då de tog julasupen. Brödet till jul var julalev vörtbröd och sikte- bröd. Julaleven såg ut så här: (Illustration) vörtbrödet och siktebrödet var kakor men utan hål för det skulle inte träs på spett. Julaleven rödes ej den skulle liggga som pryd- nad på bordet. / K Rodin Ryd julfirande 3. Om drängen eller pigan skulle besöka sina hem fick de två taljljus med sig samt en julalev. Men inte förrän efter 20dagknut, till dess låg det på julabordet. Ingen fick gå från ett hus utan fägnad, då bar han ut julen. Om de var aldrig så fattiga så bjudde de åtminstone på en korvbit eller ett glas dricka. De kunde hämta tillbaka dem om de gått utan att bli bjudna julen fick de ej ta med sig Med julelekar roade de sig mycket, de bar in huggekubben i stugan och på den skulle den av gästerna som kom sist sitta. Julabocken den dansade de med och hade roligt. Taklampor fanns inga men en gubbe i Dälderna gjorde bleckkronor, som de hängde i taken. Alla bröspett risades med ärthalm. Tredjedagjul hade bönderna sin sista / K. Rodin Ryd julfirande 4. byastämma och då bestämdes angående vargskall, snöplogning, skoggshugge och vägamärkning samt märkning av vintervägen den gick över Karstorpssjön och skulle utmärkas med eneruskor förr fick ingen gå den utan på eget ansvar.

Socken Skövde stad
Landskap Västergötland
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Julfirandet 1

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR