Transkriberad uppteckning

Far var soldat för Flistad rote av Skaraborgs regemente, på uppehållen mellan mötena gick han på arbete hos bönderna, det var ett gott förhållande mellan rotebönder och knekt. När det led mot jul slaktade far en gris, om han hade nå- gon att slakta. Annars blev vi inte sugellösa om jul, ty da- gen före julafton gick far jularonden hos sina åtta rote- bönder och hömtade sina i kontraktet fastställda julaförmå- ner. Det skulle vara ett pund fläsk sammanlagt; men det blev oftast dubbelt, så var det två brökakor hos varr bonde s:a 16, men det tog han aldrig ut, för mor tyckte det var genant att alla rotens moror skulle baka åt henne, utan i stället hade far det så ordnat, att han fick julabrödet i säd när han spannatröskade åt dem, då blev det också mycket mer Två ljus fick han på samma ställe så i knektstugan blev det riklig julamat. Far söp ej så julabränvinet tog han ej ut, / Albert Vall Flistad Jul 2 det satte bönderna värde på. Många knektar kommo fram på kvällen dinglandes från sina rotebönder och ofta hade de glömt på ett ställe vad de fått på det föregående och då fick knekthustrurna ut och rädda torpets julasugel. Mors julaförberedelser voro inte vidlyftiga i det lilla sol- dattorpet, att skura golvet gick inte för halva var av sten och golvet låg på marken utan källare, far halmade gol- vet istället, fönster och väggar torkades av men att använda vatten på tak och väggar hade inte gått för de voro så in- pyrda av rök att de var blanka. Tvättade man dem blev de "Grilliga." Ren duk, rena gardiner, spisen kritades och stänktes med svart, lösöret tvättades av och så hade de alltid något nytt papperstryck att hänga på väggen. Vi barn hade största bekymret med julakronan, att få den så brokig som möjligt satte vi en ära i. Några ljus i den hade vi inte för vi hade ingen talj att stöpa av men vi hade ju 16 stora ljus 2 på bordet och ett i vart fönster, men mor var sparsam, julafton kväll eldade vi fyra ljus en stund och så på julottan, sen var det att spara de andra till / Albert Vall Flistad Jul 3 nyttigbelysning. När julamaten fram i januari var slut, var det att återgå till surkål, sill, potatis, kålrötter, hårt bröd och havrebröd, mjölk fick vi aldrig annat än skummad, för varenda gräddsmula var mor rädd om till smör, för det fick hon kryddor. Julmiddagen bestod av skrapepotatis och fläsk, kanske också risgröt, julahög och finbröd. Finbröd var en skäppa vete och två skäppor råg sammalet. Grovbröd var lika delar havre och råg. Julafton tog far in långhalm och bredde ut på golvet och fin- hackade i kanterna, närmast spiseln hade han strött fin- hackat enris. Foglarna skulle ha sin kärve och julafton fick vi jula- högen, det var julaharar och finbröd oftast i form av små limpor. Julahararna hade pepparkorn till ögon Julottan skulle så många som möjligt besöka, de som ej kunde komma till julottan, skulle ha andakt hemma, det ansågs vara synd att ligga när andra var i kyrkan. Juldagen fick vi leka och rusta i halmen hela dagen / Albert Vall Flistad Jul 4. men ej gå ut. Far och mor satt eller gick omkring andäktiga hela dagen som om de varit i kyrkan. Annandagen var ungdomen ute och mokade och fodrade djuren och sjöng julavisa, då vankades bränvin i var stuga Efter annandagen var det som vanligt, vi var bara knekta- barn och fick inte vara med på böndernas fäster, men far var bjuden på alla åtta roteböndernas kalas. I julahelgen gick julabocken, det var en sotad per- son med vrängd päls och en bjällra om halsen.