Transkriberad uppteckning

Spel Erik i Käpplunda hade sin konst av näcken, han hade gått tre torsdagskvällar till Persbergs fall och tredje gången kom Näcken, när han kom blev Spel Erik så rädd att han inte vågade ta lektioner, men Näcken hann i alla fall lära honom att skulle det vara fart i dan- sen skulle han vända på strängarna så basen fick kvintens plats o.s.v. I bäcken som rinner genom Våmb låg förr tre kvar- nar, vid den nedre, som tillhörde Nerregården sades förr Näcken ha bott, tills de omkring 1890 rev kvarnen. Om de sutto tysta en sommarkväll, kunde de höra honom spela Näckens polska, men gick de till "Vasshju- let" och tittade, blev det tyst och de kunde bara se nå- gon stock ligga och flyta i bakvattnet. Vid Åsbotorpasjön på berget Billingen bodde / Aug. Lagerkvist Våmb Vattenväsen 2. också en näck, han lärde pojkarna, som hade verkligt intresse och anlag att spela, men för att få lektioner måste de offra en vit päng i sjön var gång först. När Näckens polska spelades som vildast, förde de stråken nedanföre stallet på fiolen, ovanför stallet var strängarna då stumma. Den Näcken spelade bara polskor, och så hade han mycket annat för sig. Allt stål han behövde i sitt bo måste han ärligt förtjäna med drängaarbete. Han kunde dyka upp som en dräng på går- den vid sjön och ta sommarstädja och maken till dräng att ar- beta och vara "Nätter" i maten hade de aldrig haft. Att det var en näck förstod de sedan, för sina frikvällar ville han ha på torsdagarna och så var han inte noga med kon- tanter utan ville ha verktyg i lön. Moran på stället hade gjort i ordning en ny halmma- drass till sin "redie" dräng, men dagen efter var det sjögräs i madrassen. När han sedan flyttat på hösten kunde Åsbotorpa- sjön koka ett par dar och då höll han höstrengöring / Aug. Lagerkvist Våmb Vattenväsen 3. efter hemkomsten. Ett par bönder från Grönemad på berget hade fångat ho- (= Näcken) nom en sommar när han lekte med hästarna som gick på bete på berget. De kastade över honom en järngrimma och sen var han låst. De gjorde höstplöjningen med honom och när de släppten tackade de inte ens. Men det blev ingen välsignelse med den plöjningen för sedan dess har det bara växt Hjortron och ene och fälten blev "Blängsmosse" (Blängen). När barnen badade i Åsbotorpasjön, skulle först Näcken bindas vid botten och det tillgick på följande sätt: "De kastade "Smörgås" Det var tre flata stenar, som de kas- tade, så att de gjorde tre studsande på vattnet var och en och för var sten läste de "Jag binder dig Näck, tre gånger i sträck, kom mig inte förnär, när jag badar här." I sjön och bäcken som flyter från denna genom Våmb fanns förr mycket laxöring, innan Gasbetongfabriken och Gullhögens bruk förstört fisket. Att få en 20 à 30 laxöringar en em. när det regnade / Aug. Lagerkvist Våmb Vattenväsen 4. vid bäcken var ingen konst, men i sjön fick man aldrig ett napp, fast man såg hur de hoppade efter flugorna, här hade Näcken sina domäner och den fisken var inte för vanligt folk.