Transkriberad uppteckning

På ett ställe i Jenneholm. Fagerhult kunde man ofta se, hur det kom ett främmande fint fruntimmer, som gick bort till kreaturen, där de gingo och betade i vången. Man undrade, vem det kunde vara, och vad hon hade där att göra. En gång såg man till och med att hon gick in till korna i fähuset, men när Stina kom dit, fanns där naturligtvis ingen, för det var skogsnuvan.