Transkriberad uppteckning

Det var en gubbe hemifrån, som for på Gö- teborg från Vänern. Han hade drömt om natten och kände sig orolig. Han var rädd att han skulle drunkna. Det måtte hända någonting. Då kom där en gumma och satte sig på luckan och så kom han väl att tala om så orolig han kände sig och att han var rädd för att drunkna. Och då tittade hon honom i ansiktet och sen sa hon: "Nej, du drunk- nar inte, för du har inget bottenmärke." Och han dog inte heller genom drunkning. Vad botten- märke är, vet jag inte men gumman kunde se på honom, att han inte skulle drunkna. Gum- man var färligt stygg att se på, hon var så ful som själve Skam. Varifrån hon var visste han inte. Den historien har jag hört av mina förfäder.