Transkriberad uppteckning

Den jord som Skövde ligger på samt Våmbs bys jord ägde aldra först ett helgon som hette Helena och Käpplunda bys jord ägde en som hette Britta, men de var katolska så Konug Gustav Vasa tog jorden ifrån dem, de fick behålla tre gårdar Stommen i Våmb, Kanikeruder och Prästegården i Skövde. Jorden i Skövde skiftades på tomterna men av Våmbs jord gjor- des två byar. Våmb och Brandstorp. Staden hade en egen gård som de fått sig undantagen den hette Risatorp, den äger de än i dag. I början av 1800 talet var det alltid en pamp i stade som arren- derade den och det var aldrig annat än processer om det orätt- visa däri. Den övriga jorden rundt staden var utskiftad på de äldste stamtomterna och brukades gemensamt, det var fyra gär- den. Harkesgärdet, Nolgärdet, Sandgärdet och Legerstorpagärdet / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner 2. På det gärdet som var besått med råg hölls gemensam råg- vakt från 1. maj till skörden. Rågvakten hade 8 skilling om dagen. Den som arrenderade Risatorp hade att underhålla två broar vid Öm, ett led vid Timboholm samt betala stadens båtsmanspängar. Borgmästaren och underlydande tjänstemän hade kontantlön Sålunda hade Borgmästarn 233 RD, Stadskassören 66 RD. Stads- fiskalen 10 RD. och 1/3 del. av böter. Var Rådman hade 20 rd. Klock- ställaren hade 5 rd. Nattväktarne hade 17 rd. Profossen 3 och sotarn 13 rd. detta var efter fars ant. 1819. Den som ordnat stadens jordfråga skall ha varit Konung Johan III, som reglerade staden med gator och torg. Runt staden låg jorden, sambrukad och skild från staden genom ett staket. Detta var en tät skigärdsgård, som det utsågs besiktningsmän till årligen i tur och ordning mellan tomterna Reparationer av densamma bortlämnades årligen, med rätt för repa- ratören att i Skyttesledsängen taga ene till hank och unga granar till ski. Vid besiktningen, som tillgick så att en rådman gick med en stav 2 alnar lång och med ett litet kors i den ändan. / Skiss över tomternas jordar i början av 1800 talet Persberg (Gullhögen Karlsro Till Falköping Källegården SegersTorpsby Harkesgärdet Harket Segerstorpagärdet Risatorp Stadens gård Till Axvall Sveningsgården Stadens betesäng (Skyttesledsängen Stad Sanden Sandgärdet Nolgärdet Till Töreboda Galgbacke Kanikeruder till Forsby / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner 3. Med denna stav mätta han gärdesgårdens höjd vid vart 5te stavpar och samtidigt provade han ock korset gick att köra in lodrätt på något ställe genom gärdesgården. Tre stavpar bakom honom gick en annan rådman, som för vart tredje stavpar gjorde ett ruskande i gärdesgården, då fick inte främste rådman se gärdesgården skaka, för då var han för svag. En sådan syn kallades hägnadssyn och gick i maj före Valborgsmässorådstuga, då reparatören fick betalt om det var godkänt. Utmed staketet låg ladugårdarna (inom detsamma) men stallarna hade de på sina gårdar, likaså hönsen. Utom de fyra gärdena och betesängen hade staden utsyning på Billingen sedan fick staden egen skog, men tomtägarna fick aldrig vara med på skiftet. Det var bara Risatorp som fick skogsskifte vid delning och de gårdar runt staden som voro i mantal satta. Källegårdarna 2 st. Prästegården, Dunkehall, Ekeskogen, och gårdarne i Käpplunda och Kanikeruder. När storskiftet gått hopköptes tomtägarnes lotter av jord och bildades gårdar. Sålunda gjorde Legeboden en gård Källedal av i stort sett Legerstorpagärdet, det mästa av / Skom. A. Brandt Skövde Stadstrditioner 4. Harkesgärdet blev Johannesberg, av Nolgärdet blev en 5 a 6 små gårdar, och Sandgärdet blev Uddagården och Mariedal samt Marieberg. Skyttesledsängen blev aldrig något jordbruk utan de backarna fylldes med stugor och täppor (norr om Vaddfabriken och till Folk (Liljeparken). Prästegården fick vid skiftet "Nyströms kullar" och fältet norr därom. Staketen skulle var så höga och kraftiga att ingen trafik kunde ske ut och in genom staden annat än vid de två tullar som funnos (en mot Axvall och en mot Moholm Töreboda vid Sanden. När staden ritades bestämdes att vart kvarter skulle vara 4004 kv. alnar och torget 1616 kv.alnar. De fyra alnarna skulle vara för brandmurar. Den odlade jorden kallades med ett gemensamt namn för hemskiftet, till skillnad på ängsskiftet. Var tomt hade sin remsa i vart och ett av de fyra gärdena och i ängen. Tomternas andel i gärdet kallades för hemlöcka och ängslöcka, de skildes inte åt av gärdesgårdar, för betet / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner. 5. var gemensamt, utan av rener. Allt vad som skördades fördes inom staketet, de enda små- hus som fanns var "fårafällor" i ängen. Stans valldrev gick kungsgatan till Nyströmskulle och vidare till i höjd med Vaddfabriken där de nådde ängen. När gärdet i norr betades gick valldreven över Sandtorget och förbi garpa- mossen och över nye kyrkogården. Valldreven till Sandgärdet gick över Sanden (ridhusplan) mörke och till gapet där ingången till T2 nu är. Valldreven till harkesgärdet gick som ängsdreven men de tog av till vänster och gick förbi "Victoria). Valldreven till Legerstorpagärdet gick Varolevägen, som då gick snett över gamle läroverksplan, sneddade järnvägen och K.3 samt gick in vid Dunkehall. På 40-50 talet voro flera stämda för de lät sina svin driva på stadens gator. En Hoppenrath, som var traktör och hade hand om stadens orne, tog de ifrån honom för han inte kunde hålla reda på den. / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner 6. En gammal kvinna var anstäld av staden och avlö- nades enligt rådstuvubeslut. På 1840 talet var det en stadsbetjänt som hette Skött, hans hustru var anstäld att vakta grinden som gick mot Käpp- lunda, den var den viktigaste, för här låg Käpplunda by inpå staden. Hon hade 8 skilling från 1. maj till 1. okt. och då skulle hon hålla ordning på svin och fjäderfä, samt rapportera om några bydjur kom in på stadens Nolgärde. Staket inom staden fanns bara runt prästgårdens byggnad och trädgård. Den låg i östra halvan av kyrkoparken När skaraborgs regemente konserterar i parken, står diri- genten under prästgårdens vårdträd (en gammal kastanj) på en tomtsten och dirigerar. Kring staden gick ett staket och runt vart gärde, det var skigärdesgårdar, men utmed tillfartsvägarna voro lagda stenmurar. Uppe på stenmurar låg jord och voro de för låga på något ställe sattes ene i torven. En typisk kombinerad stads- och bondgård där ägaren i fyra generationer varit handlande är Charles Nilsson / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner 7 tomt Storgatan 11. Denna gård sträckte sig över kvarteret ner till Rådhusgatan och stod orubbad från 1770talet tills den revs 1936 och ersattes med ett funkis hus. Tre generationers Handlande och Rådmän Kjällberg och sedan mågen Charles Nilsson och sist sonen Axel Nilsson har ägt den. Det var en sammanbygd gård med bod och bostad åt Stor- gatan, magsinet och stallar vid sidorna och ett högt plank samt en bod åt Rådhusgatan. Gården var besatt med kuller- sten med en rad större stenar i mitten som kallades Råd- mansstenarna. utmed sidorna gick en stensatt vatten- ränna och utmed den en trottoar av kalksten. Huset var knuttimrat liggvirke med en första och en andra våning åt gårdssidan gick en balkong (likt ornäs- stugans) utmed hela 2. våningen som var bostadsvåning ovan- för butiken uppgången till balkongen var på en trappa som gick upp i porten (utan dörr. Från balkongen gick en dörr in i våningen. / Skiss över Tomt 11 Storgatan 11 Skövde (Schasatomta) Storgatan (/korsas av/ Kyrkogatan) Bernerstometn 2 vån bostad 1. vån affär Bussprång Trappor Visthusbod 2 3 Packbod vedbod hönshus 1) Packbod Stall Stall Kyrkebokvarns Foder o mjölaffär Högt plank stallkammare Rådhusgatan 1) Rådmansstenar 2) apelträd 3 päronträd Assbecks Strokirks Sjöholm Torget / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner 8. Denne Rådman Kjellberg var en storpamp i staden och ägde flera tomter med jordar till men stamtomten var Storgatan 11. Där bodde han och hans son, senare sonens måg och sist Axel Nilsson. Om denna tomt går flera sägner. Således utpekade gamla bönder ett litet grönt fönster där gamle rådman sågs hålla ett öga på den gamla gården många år efter sin död. han hade även inlagt i portdörrarna "Stulet och hem- buret" så ingen tjuv kunde lämna gården med stulet gods. Han hade på 1840 talet en gårdskarl "Lille Johan från Lillegården i Våmb. Denne var en trotjänare och hans sågs många år efter sin död, 1873, hålla till i Stallkammaren där han var sysselsatt med att laga selar. När rådmansstenarna revs upp fann de en slant un- der var och en, när de tagit upp några så var de så säkra på att finna slantar under var och en att de slog vad om vad slags valör det var på pengarna. Dessa slantar finnes nu hos släkten, de betraktas som / Skom. A. Brandt Skövde stadstraditioner 9. lyckopengar. Under pärontider var bordserveringen, där voro bord och soffor, där de kunde äta sin massäck och där Kjellberg bjöd på bränvin och dricka. Under det trädet skulle alla köpe- skålar drickas. Gamle Kjellberg var en myndig herre, om inte någon lyfte på mössan så petade av den med sitt spanskrör. Var det småpojkar som inte var artiga nog, så tog han dem i nacken och så fick de se på tuppen på kyrka och så sade han " Tuppen är vaken och jag är vaken, men du, du sover men nu väcker jag dej" och så fick de ett par rapp.