Transkriberad uppteckning

Får hölls bara i staden för husbehov, så man fick ull, de gick i ängarna och hade fårafällor att söka skydd i när det reg- nade. De släpptes så fort snön var borta och togs in i okt. nov. Innan fåren släpptes ut så klipptes de, den som klippte stack en ullsudd i mun på fåret för det skulle hålla sig lugnt. Fåren vallades inte för ängarna var inte små, utan de fick driva som de ville även på berget, sedan man blivit säker för varg. Innan lammen lämnade modern fick de samma klipp i örat som hon det var olika för var stadsbo. Handlan- dena klippte i högra örat och de andra i det vänstra. Getter hade man ej för de var så bångstyriga och så ansågs det vara "Fattigmansko". Stugfolket hade sådana som de höll tjudrade utmed vägrenarna om sommaren och om vintern fick de äta löv, det fick också stads- bornas får göra. / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (13) 2. Lövtäckten ägde rum på nordberget och skedde gemen- samt under ledning av en lövfogde, som ansvarade för att de inte gick kronans rätt för när. De dagarna lövtäckt ägde rum voro kvinnor gubbar o barn upp- mobliserade att bryta, kärva och bära i stukor. Sedan delades kärvarna efter gårdstorlek. Det var en sägen att sedan fåren var insläppta man inte fick röra kättebotten eller moka hos dem förrän fåren hade lammat, för då skulle lammungarna bli sjuka och dö. Allt fårkött som framställdes förbrukades i eget hushåll, ingen- ting av fåren såldes utom möjligen någongång tarmarna till en fiolmakare