Transkriberad uppteckning

Stadsborna hade samma djur som bönderna, kor och ungnöt, tjurarna kastererade de så det blev oxar, dessa fick tjänstgöra som dragdjur, sen göddes de med drank tills de blev feta och såldes sedan uppåt Hova, där oxarna sam- lades för att drivas till Stockholm. Tjurhållare voro gårdarne i tur och ordning, liksom hingsthållarn fick han halva språngavgiften och andra hälvten fonderades Baggar till sina får hade var och en, när baggarna fullgjort sin skyldighet slaktade man dem och åt upp dem. För att slippa för mycket inavel byttes baggalam, likaså bytte man gås- och hönsägg för att slippa för mycket inavel. Hade man samma avel år ut och år in så blev stam- men skämd och trivdes inte. Höns hade ingen mer än för husbehov (20 + 1) likaså kalkoner o gäss bara till husbehov. / Skom. A Brandt Skövde Stadstraditioner (14) 2 Man kan ta som regel att ingen stadsbo med jordbruk pro- ducerade mer än vad som hushållet konsummerade. För hushållet var stort, många biträden drängar och pi- gor och så stadsbornas fjäsk för bönderna, när de kom in och handlade, de skulle då bjudas. Mycket bröd och sugel gick också åt till matsäck, för jämt och ständigt var någon dräng ute på långresa till någon grannstad. Överskottsäggen som saluhölls kommo från bergskanten där det bodde fattigt folk som måste byta sig till andra förnödenheter mot ägg och skogsbär. Hönsen höll till i hönsasteket, det var på stadsgården och skulle hällst ligga så att avfall från köket direkt från köks/nstugan kunde kastas in i steket. Om dagarna höllo hönsen för det mesta till i köket och förstugan. Den enda fordran man hade på hönsen var att de skulle värpa på samma plats så man visste var man hade äggen