Transkriberad uppteckning

Under sommaren och betesgången var det gott om mjölk, då gick alla ystekalasen av stapeln och smör kärnades och saltades in. De som hyrde av gårdsägaren kunde ha mjölkställe hos värden, men det blev aldrig mer mjölk än för gårdens folk. Små- gårdarna körde in sin mjölk till sina kunder och de enda som hade mejeri var Klagstorps herrgård som ägdes av Dyrsen. På tre sätt kunde stadsborna få mjölk antingen hos sin hy- resvärd, som då fick hem mjölken på gården var kväll och då fick den hämtas vid pumpen, där den kyldes över natten. Ett annat sätt var att göra upp med en bonde i Våmb Käpplunda eller Hafstena, som var morgon åkte in med småflaskor och det tredje sättet var att gå till Löge och köpa på Klagstorp, se- nare kom även Skövde gamla mejeri Bönderna voro inte noga med flaskornas renlighet. / Skom. A Brandt Skövde Stadstradition (9) 2. En bonde i Månsagården i Våmb var särskilt lortig av sig och för att ge honom en vink om att diska mjölkflaskan lade husmodern en skurtrasa i flaskan när hon tömt upp mjölken. Dagen efter när hon undersökte om flaskan var rentvättad och hon tittade ner i mjölken låg skurtrasan och flöt i den. Så slarviga hade de varit med kärlen, att de inte ens sett efter om flaskan varit tom. De som hade långt till staden och bara kom in någon gång i veckan och hade mycket mjölk sålde sur mjölk (filbunke) det var många som köpte sådant istället för dricka på sommaren. Var husmor i staden höll sig väl med någon "Bergakäring") det var kvinnfolk som bodde på berget eller på sluttningarna. Av dessa köpte de alla slags bär som växte i skogen, likaså örter som de hade till färgning. Vidare hjälpte de till med brygd, tvätt, bak, mangling och lagning. De fick också ofta hjälpa till med linbered- ning och vid vävstolen. Deras taxa var 8 skilling och maten, och så hade de liksom privilegium på att få de avlagde kläderna