Transkriberad uppteckning

I det dagliga arbetet i stadens jord räknade man inte som stadsborna vår, sommar, höst och vinter utan i landtbruket hade man veckoflockar. Den första veckoflocken började i mitten av april vid vårbrukets början, den andra började i mitten av juli vid skördens början. Den tredje började i mitten av okt. när präglarna bör- jag gå. den varade till lusse, mellan lusse och trettonde var kalastid den tiden räknades inte till de stora perioderna utan alla tre veckorna kallades för "Lille goe räppa." Den fjärde räppen var från trettondagen och till mitten av april, då var det i huvudsak skogskörslor som utfördes. Veckoperioderna i räpparna kallades för trettingar I vårräppen kom flyttfoglarna och de for i skörde- räppen. Den som hade fodrat sina djur förståndigt skulle / F. stataren E Larsson Skövde Tideräkning 2 inte vid Kyndelsmäss behöva ta till löv och halmtaken. Roveblasten skulle räcka november ut och rovorna tills tranorna kom. Fönstren satt lågt i de gamla stadshusen och i de fön- ster som vette mot söder stack en ståltrådsbit upp ur fönsterkarmen, så var det ritser i fönsterposten, så både de som var innanför och de som tittade in utifrån kunde se vad klockan var. När inte skuggan på rådhusgatans hus föll åt gatan var klockan 12. Kl. 9 på morgon skuggade kyrkeparkens träd och kl 6 em skuggade Strokirks, detta var på ett ungefär, men bönder som kom till staden var säkra att säga vad klockan var om de såg skuggan någonstans. På sina stamtillhåll kunde de precis säga vad klockan var bara de fick se hur skuggan låg till i vinklarna.