Transkriberad uppteckning

Någon annan sed än att äta våfflor på vårfrudagen här i Skövde är mig ej bekant Fastlagen inleddes med bullar och kanelmjölk, i va- serna skulle finnas björkris, vilket plockades, bröts uppåt Nyströms backar, torgdagarna i Skövde voro överhopade med björkriskvastar, blå- och vitsippor, som gummor från Brandstorp och Dälderna tillhandahöll. Små fjäderbuketter satt i björkriskvastarna ungefär som gula kycklingar nu sitter i påskriset Riset började att säljas allmänt när stadsborna gjorde sig av med sina jordar så de ingenstans hade att gå och bryta. Många gingo Palmsöndag till berget uppåt Skyttesledet för att bryta påskaris och kissefötter. Kissefötter var sälgkvistar som man tog in och blandade upp björkriset med. Denna sed lever än, på torget kan man fortfarande köpa / Fr. Elisab. Berg Skövde Fastlagen och påsken. 2 Sälj-, björkris, vit o blåsippor på torget av gamla gummor från Våmb och Dälderna. Var det svårt att få björkriset att slå ut satte man de brutna ändarna ett ögonblick i eld, då sprang de ut med en smäll. Piskelördag om morgonen skulle barnen ha av påska- riset, då blev de snälla hela året, men den seden bara ta- lade de om i min barndom. Det var modern som drog av täcket och så gav hon dem tre rapp var, som det låg flera i soffan fick hon multi- plicera barnantalet med tre och slå i högen. Omkring vårfrudagen gick gäddorna till i mängd under de- ras lektid i sjöar och åar, så tiden före påsk var det mycket gädda på torget, gädda åts kokt och stekt överallt så länge den framfördes i mängd på torget, fastlagsbullar och varm kanel- mjölk åts om tisdagarna, I fastan skulle förra årets sista kål ätas upp, sedan var han värdelös. Fastlagsbullarna bakades i hemmet, det var en ära för hus- modern att få de godaste bullarna. I dem lades godsaker, som de inte hade råd att lägga i vanligt vetebröd. / Fr. Elisab. Berg Skövde Fastlagen och påsken 3. Den som införde seden att sälja fastlagsbullar i Skövde var nuvarande Konditor Juhlins fader på 1870 talet. Han började att öppna dem och stoppa in malen mandel och socker. Hetvägg är den mjölk som bullen lades i och åts sedan han "blöttnat". Det var gräddmjölk, mandel, socker o kanel Påskveckan kallades "Dymmeln" eller tysta veckan. De omfattade 7 dagar: Svarte måndag, vite tisdag, dymmelonsdag, skäre torsdag, långe fredag, piske lördag och påske dag. Dymmeln skulle betyda tyst för då var alla kyrkklockor, vällingklockor och koskällors kläppar uppbundna, så de inte pinglade. Lika så fick inget bullrande eller snurrande arbe- te utföras, alla sådana redskap skulle vara inlåsta Till påsk skulle upphandlas på torget ägg, fisk, ris (björk) det fanns de som även lutade fisk till påsk. Handlandena tillhandahöll kaffe, kryddor och det s.k. smålandsbrödet, som var svart, i stora runda limpor. Äggen kom från alla de små torp och ställen, som kan- tade billingen och till staden om de ända från Häggum i / Fr. Elisab. Berg Skövde Fastlagen och påsken. 4 söder och Frösve-Säter i norr. Många hade egna hönsastek på gårdarna tills det blev förbjudet. Den siste som ade höns inne i staden var handl. Charles Nilsson, han gjorde sig av med sina först 1919. Till påsk kördes alla fattighusgummor och -gubbar ut på gator och torg med var sin krok och pall, sen fick de gå över alla gator och torg och skrapa bort allt grönt som växte emellan kullerstenssättningen. Det var en egendomlig syn att se en 20 st. gubbar och gummor sitta i rad på torget och skrapa mellan stenarna och flytta sig på kommando för rättade på varandra skulle de vara. Till påsk tömdes soplårar på julgranar och annat skräp, alla gårdar skulle sopas, det var order på det, ty vid den tiden gick snön bort och då låg det alnsdjupt med skräp sedan vin- terns snö smält. Måndag- till onsdag var städedagar, torsdag - lördag var liksom en helg. Långfredagen ansågs jämstäld med juldagen i helighet. Rumsputs och köksrengöring gjordes under dymmelns tre första dagar men aldrig storbak, slakt, eller brygd. / Fr. Elisab. Berg Skövde Fastlagen och påsken 6 Påskharen är obekant på orten. Några gillen i stil med trettondedagen förekom inte bland ungdo- men. Påskejämmer är obekant Påskbrev var vanligt men bara bland skolbarn. De ritade påskkä- ringar med sopa, raka och smörjehorn, så kunde de rita en skorsten eller kyrketupp under henne, de skulle föreställa rastplatser. Verser skrevs under såsom "Sopa, raka, smörjehorn ger jag dig till re- sedon" eller "Till Blåkulla reser jag med stor hast, skall du med får du hålla i kvasten fast". På dessa brev skrevs inte adresser utan när de skrivit en bunta skulle de ut och kas- ta in ett i var förstuga där jämnåriga vänner funnes. Man fick inte visa sig eller ge sig tillkänna för någon men någon maskering förekom ej. Brevet klistrades ej ihop utan hopfästes med en knappnål. Seden att kasta brev är mycket gammal, men farfar berättade att i hans barndom var det ej barn som gav varandra brev, utan det var äldre ungdomar som ritade brev och slängde in till gamla personer, kvinnor som var / Fr. Elisab. Berg Skövde Fastlagen och påsken 7 illa omtyckta. Påskeldar var vanliga, väster om staden intill Skaraborgs läns Annonsblad ligger en hög kulle, som dominerar hela staden, den kallades "Stadens kulle", denna var samlingsplatsen för alla fästligheter som ungdomen hade bl.a. påskelden. Det skulle varit en skam för stadsungdomen om deras eld på kullen inte varit störst i trakten. Redan när snön gick bort sprang pojkarna omkring på gårdarna och samlade ihop allt eldfängt och släpade ihop det till kullen. Så hade handlarna gårdar och från dem släpades ris och gammalt löv till kullen, alla tomma tjär- tunnor som kunde överkommas släpades också dit. När solen gått ned tändes påskelden och kring den sam- lades mästa delen ur stadens befolkning. Kring denna eld dansades ej, utan folk stod i stort sett stilla och tittade på elden och när han var nerbrunnen gick var och en till sitt. Ett väldigt skjutande var det i staden den kvällen och det var nog inte många portnycklar, utan att de fick / Fr. Elisab. Berg Skovde Fastlagen och påsken 8 tjänstgöra som bössa. Under flera år har påskeldandet för stadens ungdom legat ne- re men 1940 om påsk ordnade stadens styrande till med en påskeld för stadens befolkning vid Bolognersjön. Där sjöngs fosterländska sånger och hölls tal men ingen skjutning. Som avslutning avbrändes ett fyrverkeri. Långfredagen var den tystaste dagen på året, knap- past någon gick ut, var och en var till sitt, inga fäster eller tillställningar fick hållas. Den mest passande klädseln var svart klädsel, det var liksom en slags halvsorg. Skärtorsdag fick man ej elda i öppna spisar, så- som brygghus för då kunde det komma en trollkäring neddimpande. I ett gammalt magasin som stod i sydöstra hör- net av kyrkoparken och revs redan i början av 1800 ta- let fanns runt om en del gamla askar, i dessa höll kajor till, var det ett särskilt väsen på kajorna om påskveckan, då sade folk, att det var påskakäringar / Fr. Elisab. Berg Skövde Fasta och Påsk 9. som trängdes med kajorna om utrymmet på grenarna. Om det påskveckan blåste disig vind, sade de som hade landtbruk, att det var likaså bra, att köra gödseln till Garpamossen, för det skulle i alla fall bli missväxt. Klockaren hade hand om kyrkans nycklar, men palm- söndagen skall prästen ha dem och förvara dem i sin bo- stad över påskveckan.