Transkriberad uppteckning

Knekten Klang gick en gång i syne, han gick i en björkhage, men tyckte att han gick i en stor stad, så blev han trött och tog in på ett fint hotell och lade sig att sova i en fin säng, men när han vaknade låg han i ett stenröse i sin egen hästhage. En dräng stod på skogen och svedde hank, då kom skogsfrun fram och frågade vad han hette:? Själver sade drängen och tog en eldbrand och slog till henne med då skrek hon: "Själver har bränt mej"! Ja, har du själv bränt dig får du själv klara upp det," sade det ur skogen. Det var en bonde, som skulle gå till skogen och hugga ner timmer, då mötte han en käring, som sade: "Du får inte såga ner mina trä för då blåser jag ner hela skogen för dej". Skogen var bondens, så han brydde sig inte om vad käringen sa utan började hugga. Det gick bra tills han / G. Ek Ekby Skogsväsen 2. kom till en ensam tall, när han slog yxan i trädet for hon av skaftet, han skaftade den igen och högg och yxan for av. I detsamma kom en värvirvel och svepte ner hal- va skogen. Skogsrået ville åt manfolk och hade hon lyckats för- föra någon, så ville han ej sedan vid vanliga kvinnfolk. De som förargade henne fick örfilar så det sved, utan att de såg något, men de röda märkena på kinden var som efter grankvistar. Skogsrået lockade många att gå vilse, men kunde de få av sig rocken, och vränga den såg de var de voro, men det var svårt, ty armarna satt som fast- klistrade utefter sidorna.