Transkriberad uppteckning

Om den berättade min gamle far att den kungen skulle vara så härdad, att när de sköt på honom, så bara han röste på sig och så ramla kulorna ner i stövlakragarna som var av älgskinn. Sen påstod de att han blev skju- ten med sin egna knapp av sina närmaste. När de bar hem honom så visste de inte om de gick rätt, förrän de högg hål på isen och såg varåt vattnet rann. Sen rastade de med liket på var fjärdingsväg- sten, när de kom in i Sverige, därför byggdes dessa vägmärken som ett bord med stenen på. I hela Bohuslän fanns den vintern inget talg eller ister, för det hade bohuslänningarna fått sitta vid Strömstad och talga in kavlar med.