Transkriberad uppteckning

De gamla sade, att i forna tider band de ihop tårna på den döde och bäddade alekol i gra- ven för han skulle hålla sig lugn. Särskilt noga var det att självspillingar blev or- dentligt fästade, för dessa hade aldrig ro i sina gra- var utan gick var natt uppe och stökade. För att de skulle hålla sig lugna samlade de också i hop en sten eller stickehög så de fick sig en gravplats och kulle på den platsen där de tagit livet av sig. En som var ute och spökade blev stående som en saltstod om han inte var på sin plats när solen gick upp, där fick han stå tills solen gick ner