Transkriberad uppteckning

Min pappa har sett en tomte en gång. Och jag har hört tals om tomtar. På ett ställe hade de hus i en ladugård, kan jag tro. Drängen kom, för han hade oxar att ge mat. En gång blev han arg på en oxe och sparka till den, men då fick han en duktig örfil av tomten. Och sedan våga han inte slå till någon oxe mer. En gång var drängen oppe på rännet och skulle ta ned hö. Men så ramla han utför. Då skratta tomten, för han tyckte att det gjorde gott åt en att ramla. - Tomten kan vara snäll och hjälpa till så att de får mycket mer än de ska ha. Men det är ju inte rätt förstås att han tager ifrån andra. Men då ska de muta tomten först. Det var en stor gumma en gång. Hon såg tomten komma och bära på ett ax. Och tomten pustade så. "Är det något att pusta för det där axet" sa hon. Men då svarade tomten: "Skulle jag dra ifrån dig, så mycket jag gett dig, så skulle / du se hur mycket du hade kvar." Tomten är förstås klädd så som de brukar vara utritade. An- nars kan man inte känna igen dem förstås.