Transkriberad uppteckning

Det fanns e spåkäring i Majora förr som hette Olycka, ho kunde bota engelska sjukan. Jag var till henne med mi tös och ho ble bra. Först sa Olycka: "Här är en karl som är så enveten på tösa". Och han bodde våningen under oss. "Den ska I inte låta hålla på, utan akta tösa för honom. Men om I kan få ett plagg efter honom, en skjorta eller så, så tag det och bränn och ta vara på askan och låt tösa få i sig det i vatten". Men jag kunde inte mä och be om det, och då fick Olycka göra en annan kur. Hon band ullgarnstråd om alla lederna och så smorde hon dom. Sen fick jag inte tvätta tösa och när jag skifta kläder på 'na, / så skulle jag bränna upp det jag tog av 'na. Och tösa blev bra! Det var en bekant till mig som hade försett sig på en mus, när ho var med barn, och så fick tösa en mus på fingret. Men barnmorska gjorde 'na bra ifrån det. Hon tvätta' tösa i samma vatten som ho hade tvättat modern i, och sen tog ho moderns vig- selring och korsa med den över märket på fingret. Och det försvann.