KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påskseder M 155

Berättare: Amalia Knape (f. 1857)
Upptecknare: Elsie Thurén

Transkriberad uppteckning

21. Man sa på påskafton att man skulle ut och se när påskekäringarna kom tillbaka. Var det storm, så sa man, att det hörs att påsk- käringarna kommer. Man sa också att det luk- tade svavel. Dom som hade lagård brukade rita ett svart kors och sätta en hästsko över djuren. Stålet biter inte det onda på. När di skulle lägga sig om kvällen (påsk afton), spottade de ut genom dörren tre gånger och så sa di: "tvi dej, du lede!"; så släppte di ut en katt, ville inte katten ut, så fick han komma in igen, och så stängde man dörren väl. Sprang katten sin väg, så tydde det på att han skulle dit, där påske käringarna skulle landa. Meningen / med detta va väl att di skulle utröna om påske käringarna skulle landa i närheten av deras hus eller ej.

Socken Göteborgs stad
Landskap Västergötland
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påskseder M 155

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //