KORPSKRIFTEN

...
Meny

Mara

Berättare: Johan Andersson (f. 1861)
Upptecknare: Stina f. Christensson Bergman

Transkriberad uppteckning

De trodde det var maran, som red hästen, när den kunde stå i stallet och bli svett. När de kom ner åt stallet på morgonen, kunde hästen vara alldeles genomvåt av svett. Men om de då borra ett hål i tröskeln i stallet och släppte en levande orm i det hålet och satte för hålet, så den här ormen låg där och dog, då skulle maran försvinna. Maran skulle vara något slags otäckt djur eller vad det skulle vara. Det skulle likna en människa förstås, men de såg den väl aldrig.

Socken Marstrands stad
Landskap Bohuslän
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Mara

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR