Transkriberad uppteckning

Tuneman i Salaligan sitter i ett glasskåp på Säters hospital och där betalar svenska staten 20 kr. om dagen för honom. I Dimbo (Ottrava) fanns en tjuv som satt inne i 27 år för första resans stöld. Han hade ett så häftigt humör att han slog sina fångvaktare på käften och fick straffet förlängt undan för undan. På Hökensås mördade de en knalle, som gick omkring och sålde träskedar. Han blev stenad ihjäl av två drängar, som rövade honom. Dessa två blodiga stenar lade de mitt över platsen, där han blivit ihjälslagen och sedan så småningom blev det en pyramid av kullersten där. Alla som gick förbi skulle offra en sten på högen för att få gå / ifred för gasten, den som inte offrade kom inte från plat- sen, förrän han var blånupen. I Lerdala fanns en fadermördare som hette eller kallades "Kajutten", han lever än. Där blodet från styvfadern skvätte över hans arm, fick han ett våeldsmärke precis lika som blodfläcken. Han hade skurit halsen av styvfadern och trätt upp honom på en gärdesgårdsstör, för han var elak mot modern. Han är den enda i Sverige som fått nåd och sluppit ut efter sitt tredje ådömda livstidsstraff. Det hemskaste mord jag hört talas om var "Ro- marehemsmordet" i Daretorp. Axel Ture Larsson hette mör- daren. Han slog ihjäl en soldat och slaktade honom precis som en gris, öppnade honom och tog ut in- nanmätet och satte pinnar i magen precis som på en gris. Könsdelarna på knekten skar han bort och kastade upp i ett päronträd, när han var färdig gick han in i stugan och lade sig att sova. / På morgon frågade de efter knekten, sade han, att han ligger utanför. Han fångades och bands fast i sängen, där länsman fick ta honom. Han hade blivit hemskic- kad från Amerika, för han var inte riktig. Han blev först dömd till döden, sedan ändrades det till livstids straffarbete, och sedan blev det hospital. Han blev utsläppt och i församlingen samlade de ihop till en Amerikabiljett åt honom. När han kom till Göteborg, söp han upp pängarna och slog ihjäl en polis.