Transkriberad uppteckning

Innan man ännu lade manglar, och de kom inte i bruk förrän på 1800-talet, så "kavlade" man kläderna. Detta tillgick så att man hade en s.k. "kavelrulle" av trä c:a en meter lång, dess tjocklek kunde variera, men dess diameter var vanligen 1 dm. På denna rulle lindade man kläderna, varefter man lade ett "kavelträ" som kallades "kävla" efter "tjävla", som man tryckte hårt mot rullen och drog det fram och tillbaka på en slät bordskiva. Det gick mycket smått med denna mangelmetod, men det blev mycket slätt och bra manglat, särskilt om man hade tid att hålla på länge. Kaveldonen voro på 1860-talet och även senare mycket förnämligt utförda och utsirade med blommor och in- skurna namn och årtal m m. De användes mycket / som fästmöpresenter, och det ansågs mycket värdefullt för den blivande bruden om hon av sin fästman fick ett "kavelbräde" som han själv förfärdigat och inristat deras båda namn på. Men i allmänhet gjorde man inte kavelbräden själva utan köpte dem av kringgående försäljare från andra trakter. Det fanns s.k. "Marbers" som vandrade omkring och sålde träslöjd av alla slag.