Transkriberad uppteckning

Näcken var grön som sjögräs. När en badade, så skulle en ta stål med sig. Det var bäst att ta en kniv som det var egg på båda sidor på, den skulle en sätta i vattnet, innan en badade. Det kallades att en band Näcken. Han kunde inte göra en något ont. Näcken var en stor speleman. Han spelade på alla instrument. Om en ville lära sig, så skulle en ta en svart katt och kasta un- der en bro. Först skulle en gå till bron i två torsdagskvällar klockan 12 på natten. Den tredje torsdagskvällen, så skulle en ta katten med och kasta i vattnet. När Näcken fick katten, så kom han upp och visade sig, och då fick en lära att spela av honom. En fick lära att spela vad en ville. / Havsfrun bodde på sjöbotten. Hon hade all slags boskap. När hon kom upp ur vattnet, så hade hon dem med sig. Far min såg dem. Det var kor. De var som vanliga kor. Men de gick aldrig och betade på dagen. Men när det blev kvällen, kom de fram. Havs- frun var ett fruntimmer. Hon var så fin. Strömgubben var i bäcken. Det var en liten gubbe, som bodde där. Om man hade en kvarn i bäc- ken, så ville han vara med och sköta om den. Han stoppade kvarnen, när han ville va- ra i fred. Min gamle morfar, han kunde tala om att om de inte höll fred, när solen gick ned och en stund efteråt, så blev det något fel med kvarnen. Han tände eld i kvarnen, så att elden rök omkr. stenarna.