Transkriberad uppteckning

Skrivebröd hade de vid begravning. Först baka de en van- lig tunnbrödslev. Så gjorde de en smet av ägg å grädde å vetemjöl. Så hade de en "skriv"; den såg ut som en kam. Den doppa de i smeten å drog fram å tillbaka över brödet; de "skrev" sa de. Sedan satte de in brödet å grädda det igen. Det var snart gjort, för det de "skrivit" var ju tunt, å sedan tog de ut det å skrev på andra sidan, å så in för att gräddas igen. Var det riktigt, skulle de skriva en gång till på första sidan igen. När en tös gifte sej, baka hon ett sådant skrivbröd, å sedan så skrev hon på det varje jul å grädda det igen, så länge hon levde. Det brödet skulle sedan stå på bordet på hennes begravning. Hade hon då varit gift i många år, kunde det ha hunnit å bli ett riktigt tjockt bröd. / På samma sätt då bruden gifte sej, skulle hon stöpa två ljus, å de ljusen skulle hon stöpa på igen vid varje jul. Jag minns inte, om hon skulle doppa dom en eller två eller kanske flera gånger. Levde hon länge å hade gift sej tidigt, blev det på det viset kanske armstjocka ljus. Å de ljusen skulle vara tända på hennes begravning. Det var en konstri sed.