Transkriberad uppteckning

Det var en gumma, som jag känner. Hon hade en pojke, som fick slaganfall (= fallandesjuka), då han var liten. Det var två gifta folk. Hon hade hört talas om ett medel. Det var något efter samlaget, ja sädesvätska. Hon gav honom in det på ny och nä. Det hjälpte, han hade det aldrig sedan. Det skulle vara från både far och mor.- Hon hade blivit rädd för något, då hon gick med barnet. ( Har inte hört att "slaget" kunde botas med blod eller u- rin). Matlea - min mormor plockade så mycket och torkade på vinden. Det var malört och rölleker och fläder - de sa all- tid hyll. Det var otäckt att dricka. Vårtor - vi skulle tvätta oss i vatten som stod på bergen. Bältros slog sej uppför ryggen. Värme skulle de ha och någon / smörja, jag vet inte, vad den var av. Kikhosta - mina pojkar hade den.Det lättade om de kunde få mjölk av en märr, när de fick såna puster. En hel liter mjölk skulle pojken dricka. Märren var brun. Många gick och skulle röra vid en död vad de än hade för sjukdom. ( Känner ej till någon läsning eller bön därvid, ej heller regler om motsatt kön ) Onda bettet - det skulle vara någon, som trollat på dem det. De påstod, att om någon hade en värk och la ett papper eller något med var på, och en annan tog upp det, så fick den sjukdomen. De blev styva i handleden, när de skar mycket säd. De gick krokoga och skar, för de skulle ha så mycket takhalm till alla tak. Då fick de trôd. Det gick bort av sej självt efter någon dag.