Transkriberad uppteckning

Far var torpare. Torpet födde tre, fyra kor. Han gick dagsverke för torpet. Jag vill minnas att det var mel- lan ett- och tvåhundra dagsverke han skull göra om året. Så var det hjälpdagsverke till som mor fick göra. Vi var sex barn, tre flickor och tre pojkar. Alla fem är nu döda. När vi blev såpass att vi kunde uträtta något, så fick vi ge oss ut på egen hand. Jag var sex år, när mor dog. Så fick far till sig en kvinna, som inte var så snäll mot oss. Det blev inte så fett i mitt hem. Fars förtjänst var inte stor. När han gjorde ett dagsverke extra, så fick han sjuttiofem öre för dagen. Då måste han bestå sig maten på det. Korna hjälpte oss. Vi hade mjölk och smör och spannmål. Fruktträd hade vi inga och inga / grönsaker. Potatis hade vi till husbehov. Vedbrand fick vi ta på skogen. Mor och vi barn fick hjälpas åt att dra och bära hem veden. Far hade sällan tid att hjälpa oss med det. Mor hade fullt upp att göra med att sköta kreatur, hushåll och oss barn. Ja, vi fick ju sköta oss själva så gott vi kunde. Men kläderna skulle lagas och vi skul- le ha mat. Jag fick aldrig tid att gå i skola mer än två år. Sedan fick jag försöka att lära mig själv. Under skoltiden fick jag arbeta, innan jag gick åt skolan, och när jag kom från skolan om kvällen. Jag var då hos andra. Fick vara med i ladugården morgon och kväll. Läxorna fick jag läsa om natten, om jag inte var så trött att jag somnade från boken. När jag var femton år, samma år som jag gick och läste, kom jag i tjänst hos en bonde. Sam- ma slit blev det där. Det var bara arbete. Det var inte att tänka på någon fritid an- nat / än de dagar jag var och läste för prästen. Hus- bonden fick inte neka sådant. Men han tog ut det på kvällen och morgonen. Hos denne bon- de fick jag ingen mat till middag, förrän jag hade uträttat det arbete, som de hade satt mig till att göra. Det var för att de skulle präs- sa mig till det yttersta. Ingen annan lön hade jag än litet kläder och skor. Dåligt var det. Maten ingick ju i lönen också. När jag var tjugo år, så hade jag tjugo kro- nor om året. Därförut hade jag årstjänst och fick elva kro- nor om året, skor och en klänning. När jag var åtta år, var jag hos en familj i Boden. Då fick jag hjälpa dem det jag kunde. Så fick jag mat och kläder. Den familjen for till Amerika. Det var släktingar som hjälp- te dem dit. Så tjänade jag hos en bonde i Edefors i fem år. De var inte elaka. Men det var arbetsamt. / Var morgon skulle jag vara uppe klockan fyra. Och vi hade inte färdigt på kvällen förrän klockan nio och tio. Om sommaren fick jag vara med och slå på ängarna. Allting skulle göras för hand. Och jag skulle vara med över allt. Jag var på logen och tröskade t.o.m. Jag hade inte en fridag på fem år. Skulle jag gå bort en kväll, så fick jag fråga mig till råds först. Det var inte värt att gå utan loven. Men det brukade jag ju få, bara jag var uppe i rätt tid på morgonen. 1916 kom jag till Karlstad som piga och blev gift här. Mina syskon stannade i Edefors och Boden. Syst- rarna blev gifta med arbetare och bröderna kom ut som drängar i Edefors.