KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner Burträsks, Västerbotten 1951

"En sådan smakbit gjordes rund som en boll och kallades smörkulra"

Transkriberad uppteckning

I en uppteckning från Burträsk i Västerbotten berättar insamlaren Vera Lundqvist om ost och smör. Uppteckningen gjordes år 1951 och uppgifterna kommer från Eufrosyna Andersson (född 1867), Amanda Lindberg (född 1884), Olof Valfred Lindberg (född 1881), Anna Lundström (född 1863) och Ester Lunqvist (född 1882).

Socken Burträsks
Landskap Västerbotten
Härad Västerbottens län mellersta d:a tg
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Uppsala (DFU)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Fler sägner från Västerbotten

Se alla i Västerbotten »
Burträsks, Västerbotten

Ont om mat — ej att sörja om barn dog

Dem var nog glad också när något barn dog den där tiden (under de svåra åren på 1860—talet), det var ju så ont om maten.

1934 Läs sägen →
Burträsks, Västerbotten

Om kyrkhelgerna

Nyårshelgen, påsk, midsommar, mikaeli och andersmäss, det var ungdomshelger. Vi ungdom vi gick körkvägen barfota och bar skorna och bar kläderna i witknyte (inknutna i en handduk). Aldrig ville vi åka, utan vi gick, och vi kunde vara 30-40 i sällskap. Vi vänta alltid på varandra. "Hon har int komme än! Och hon är int här!" sa vi. Och så vänta vi och gick allihop på samma gång. Och så vänlig ungdomen var! Ingen tycktes vara bättre än den andre. (Gummans son: "Och så låg ni i lag då, och for hem på söndag kväll." Gumman skrattar. Jag: "Jaså, ni låg i lag?" Han: "Ja, hä var väl dä ni mest for ut för." Gumman protesterar icke.)

1934 Läs sägen →
Burträsks, Västerbotten

Minnen från nödåren

Svagårstiden var farlig. Det var sju oår förut, och så vart det hungersnöden 1866 och 67. Det frös också 66, och på våren (1867) var det så att inte sjön gick opp. En del fick äta barkbröd. Det var beskt, barkbrödet, men hade man filmjölk så gick det bra att äta det. Och så kunde man ta islandslav, och han skulle skreas (rensas), lutas, vattnas, torkas, och så kunde man gnugga den bara mellan händerna eller mala den. Den kokades i mjölk till en välling. Han var god. Det var som en grynvälling. Han skulle jag kunna äta än. Det behövdes inget mjöl i den. Han stängna (svällde ut och tjocknade). Det var full mat i den. Dom som hade mer kunde göra palt utav'en. Då det var mjöllöst (då man var utan mjöl) koka man också gröt utav råskalad potatis som man koka, och så kunde man ha i den fryset mjöl och vad man annars hade. Det var så mycke folk som fick gå och tigga. Händiga och kloka karlar fick gå efter vägen tills dom fick nånting, smeder och sådant kunde det vara. Det hände rakt att dom svalt ihjäl. Det var en här på skogen som rakt svalt ihjäl. Och det var en bonde här som var så utsvulten, och så hade han varit till svärföräldrarna, det var väl 3/4 mil, och så till en syster som bodde inom Nysätra, och på båda ställen fick han mat. Han blev så sjuk så han dog. Och nu är det ingen ordning på folket, dom är så slösande och så klädförstörande!

1934 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR